idag är en bra dag att vara jätteglad på .

Jag vaknar och bara känner in glädjen som cirkulerar i hela kroppen, vänder mig om och pussar och luktar på världens bästa pojkvän som luktar godast i hela världen.

Lördag? Jag är ledig, vi ska åka hem till mamma och pappa, min kära lillebror och hans Frida kommer också, det blir en sväng in till glysiscupen och det är nu bara 17 dagar kvar tills flytt. Men kanske det bästa? Min käre b-friend som absolut inte ville flytta ännu har helt plötsligt ändrat sig. Vi blir sambos och jag älskar den tanken. Nu ska det bara planeras in en tripp till ikea så är allt rätt. Man, i'm high on life...

jag tror nog att jag överlever utan .

Efter ett besök på jambo med min älskade livskamrat känner jag mig nöjd. Ja jag känner mig faktiskt nöjd med det mesta nu. Det är till och med så bra att jag haft en givande diskussion med mig själv där vi kom fram till att jag inte behöver köpa något nytt smink på ett tag. Det kan vänta. Jag överlever utan.

Och jag har mycket viktigare saker på min inköpslista just nu, hihi. Jag sitter ju hellre vid ett snyggt bord, i en skön soffa och sover mjukt än att jag sminkar mig.

Så därför ska jag nu titta runt på ikeas hemsida och fixa ihop en inköpslista, galet.

två nyheter som förändrar typ allt .

Jag vet inte om jag blev mest glad över att jag har fått veta vem som gjorde mig så fruktansvärt illa och sedan ljög mig rakt upp i ansiktet, eller om lyckan var större då jag fick veta att jag har fått min allra första lägenhet.

Jag blev så glad när telefonen ringde imorse och jag fick veta att jag för första gången flyttar hemifrån om två veckor. Det är verkligen en dröm som går i uppfyllelse. Men hur konstigt det än låter blev jag nästan ännu gladare när jag fick veta vem den sjuka/tragiska/patetiska människan var som gjorde mig så grymt ledsen. Lättnaden var enorm. Självklart är jag besviken, men det är den bästa jävla människan på hela jorden att vara besviken på. Ärligt talat så känns det inte ett dugg jobbigt att avsky och ignorera. Det enda konstiga är att jag fortfarande inte vet varför personen gjorde det, eftersom han inte har någon skam eller heder och fortfarande är den tragiska personen som berättar för mig gång på gång att det varit ett "inbrott" där endast min necessär och mp3 försvann. Allvarligt?!?!

Men det skiter jag så jävla fullständigt i nu, för just nu är jag världens gladaste!

hur kan en människa ?

Äntligen är jag hemma. Äntligen äntligen äntligen. Hade jag vetat hur slut i huvudet vissa människor skulle vara så hade jag aldrig åkt upp till Vemdalen.

Det enda som var bra var att det blev hur tydligt som helst vilka som verkligen betyder något. Jag hade aldrig klarat detta utan mina underbara vänner, det finns inte ord för att tacka er. Att bara få komma till er där jag kände mig trygg, få äta nudlar och korv, åka pulka i skidbacken och ligga i sängen i timmar och bara prata var så otroligt underbart och viktigt.

Sedan är frågorna många...

Vilken korrekt fungerande människa snor en necessär, förstör exakt allt innehåll och slänger ut allt det trasiga och utkletade sminket i skogen, snor en handduk och snor en mp3? Allt annat av verkligt värde lämnas dock kvar, mobiler och datorer. Ingen annan blev av med något, är inte det sjukt? För om någon varit in i vår stuga (som det så jävla "säkert" enligt vissa hade varit) så är det konstigt att bara min necessär och mp3 försvann?

Det värsta är inte att sakerna är borta. Nej jag kan hur lätt som helst köpa nytt smink, någon tusenlapp hit och dit på mina Mary Kay produkter och en ny mp3 är inte det som svider mest.
 Men att någon gjort detta mot mig, endast mig i hela stugan på 4 personer som låg långt bort från civilisationen, känns så fruktansvärt kränkande. Varför? Varför rota bland alla mina saker och sedan lägga tillbaka lite av det och tro att jag inte ska märka något? Jag är så jävla ledsen. Det går inte att förklara känslan.

Jag vet att ingen skulle lägga ut 500 spänn på en taxi och åka ut i skogen till någon annans stuga, leta rätt på en necessär. Förstöra allt och dumpa skiten bakom stugan, medan man lämnar allt annat av värde. Det låter patetiskt ellerhur? Men nog pratat om detta, för jag är nästan säker på hur detta kan ha gått till och det är inte värt att lägga energi på. Jag undrar om det gjorde ont att se mig så ledsen efteråt?

Jag är så besviken. Det finns så äckliga människor. Som jag inte känner längre.

nu har jag gjort ett spontant beslut .

Imorgon sitter jag förmodligen i en bil på väg upp till Vemdalen och skiweek. Det innebär alltså att jag måste göra väldigt mycket inatt, men jag antar att det kan vara värt det. Brudarna är ju där uppe. Dessutom måste jag öva upp min spontanitet som har legat under isen ett bra tag nu. Att vara ett planeringsfreak fungerar inte alltid. Men okej, i detta fall hade det nog inte skadat med en liten planering haha. Jag hoppas iallafall att jag får roligt där uppe i någon dag. Dags att skriva packningslista och kolla om något måste tvättas! Sen någon timmes sömn.

detta kommer säkert att bli min död .


Jag har gått omkring i långkallingar och sockor hela dagen. Eller jag kan väl inte påstå att jag gått omkring direkt mycket kanske, mest legat i soffan. Och kanske ätit en och anna tårtbit. Dackås kommer att bli min död. Men efter en hård arbetsdag är tårtor och godbitar alltid det man lyckas få med sig hem på något konstigt vis? Det är ett problem jag måste ta itu med. Senare kanske.

På tal om problem så har det under kvällen dykt upp ännu ett dilemma. Jag måste göra ett val som för tillfället känns jobbigt. Det vore roligt att åka iväg och ha riktigt roligt, men så finns såklart dom där jävla konsekvenserna... Jag får fundera lite till i någon timme och göra det som känns rätt helt enkelt. Hur man nu kommer på det.

tänk vad solsken kan göra mycket .

Natten har varit fruktansvärt jobbig. Inte för att min goding inte låg bredvid bara, utan även för att jag var hur pigg som helst och sjukligt täppt i näsan. Det tog några timmar innan jag somnade vilket också resulterade i att jag sov till mitt i dagen today, vilket i sin tur = att jag får huvudvärk och nästan, ja, hatar mig själv.

Men en promenad senare känner jag mig som en människa igen. Tänk vad lite solsken och mysigt prat med mamma kan göra mycket.

Nu ska jag tvätta mitt otroligt feta hår och dona på lite här hemma med mamsen.

varning för ett ganska gnälligt inlägg .

Pojkvännen spenderar de kommande dygnen framför ett dumt jävla datorspel. Liksom, datorn framför att vara med sin flickvän. Jag fattar inte hur killar tänker? Och för någon dag sen var det något töntigt program han skulle se på teven så han inte kunde vara med mig. Hallå? Blir så irriterad, hur tänker han?

DETTA OVAN LÅTER PATETISKT ELLERHUR? HELL YES.
HÖR JAG DETTA, LÄSER JAG SÅDANT VARJE DAG? YES.

Jag har inte fattat "grejen" med att vara en sur/bitter/stackars-mig-flickvän (öppet inför andra människor dessutom) för att ens partner spelar dator, tittar på tv, drar iväg med grabbarna eller vad han nu gör som får honom att må bra och vara glad.

Ibland när jag pratar med andra människor eller läser bloggar blir jag faktiskt riktigt illamående. Frågan är väl egentligen hur stackars-mig-flickvännerna tänker? Hur kan man inte vilja att den man älskar ska ha roligt och vara lycklig?

Det jag egentligen skulle skriva var att min pojkvän spenderar de kommande dygnen framför datorn hos sin kompis. Det är inte riktigt min grej. Men hur konstigt det än låter förstår jag hur förtrollande roligt som tycker att det är. Dubbel glädje för mig, min älskling har roligt och mår bra på sitt håll medan jag får dyrbar tid med mig själv. Jag ska se 100 bygglov-avsnitt, som han hatar.

Men nu ska jag lägga mig i sängen och tycka synd om mig, kanske även gråta en skvätt, eftersom jag tydligen inte är värd mer än ett datorspel. Hahahaha. Nej nu är jag trött och aningen oseriös känner jag. Men jag hoppas att ingen tar åt sig av mitt söndagsgnäll. Kände bara att inlägget kanske kommer att förändra världen!

vi borde nog alla lära av Linda Hammar .


Jag håller helt med Linda Hammar som tycker att "vi alla borde bli bättre på att prata med varandra och att alla killar även borde veta att man inte får glömma att pussas på söndagar". Hur underbar är inte kvinnan och hur rätt har hon inte? Jag tror att vi alla har ett och annat att lära oss av henne.

För övrigt händer inte mycket av betydelse. Jag väntar och väntar, hoppas, väntar lite till, drömmer en aning och väntar ännu mer. Det börjar blir riktigt jävla jobbigt.

jag tänkte träna, tanken som räknas .

Jag tänkte dra på mig mina nya träningskläder och ta med mig musiken ut idag, länge länge. Men nej, jag är verkligen helt ur form. Huvudet är tungt, näsan fungerar inte, kroppen hänger inte med. Det blir en dag i soffan. Utan måsten.

Veckan som kommer blir en otroligt viktig vecka för mig och mitt liv, jag hoppas.

svårt att inte veta vad man hoppas på .

Just nu infinner sig en känsla av 96% nöjdhet. Jag har jobbat färdigt för den här helgen, jag är mätt, jag sitter och smygtittar på den bästa pojkvännen på jorden, jag har nyss sett brynäs vinna över djurgården och jag är allmänt lycklig.

Men 4% återstår, dom procenten befinner sig där fantasin spelar mig ett spratt. Tiden står stilla. Det är otroligt jobbigt att vänta på ett besked när man inte riktigt vet vad man hoppas på. Blir jag besviken?

Men jag vet att jag gör mig själv en stor tjänst om jag fokuserar på något annat.

jag hatar att vänta på ett besked .

One tree hill, vem vill bli miljonär-spelande, pizza och en varm dusch har denna eftermiddagen bestått av. Nu befinner vi oss hemma hos älsklingen och har precis börjat fredagsmysa. Sneglar på min påse med bilar, men det får jag inte i mig än på ett tag känner jag.

För övrigt går jag på helspänn och väntar på besked, hur jäkla jobbigt är inte det liksom? Jag är dock ganska säker på hur det kommer att sluta, men man får ju alltid drömma och hoppas lite. Annars vore det bra nog tråkigt.

Fast det känns ändå skönt att jag någonstans inuti i mig är förberedd på allt...

lite kaffe, ett samtal och promenix .

Jag ringde nyss ett ganska givande samtal och ska snart upp och dricka en kopp kaffe. Senare ska jag försöka få ihop en promenad med ett ärende, men det ska nog gå bra. Jag har en blandad känsla inför allt, ena halvan säger nej medan den andra halvan vill leva i drömmen. Svårt och jobbigt, men ingen har sagt att det ska vara enkelt. På eftermiddagen drar fredagsmyset igång! Ladda inför jobb imorgon.

vad skulle man göra utan musiken ?

Sitter i morgonrock nu och lyssnar på musik, tänkte att jag kan väl bjussa på en spotifylista till den som vill lyssna på världens bästa låtar. Nej men skämt och sido, hjälp vad musik kan betyda mycket. Vad skulle man göra om det var tyst hela tiden? Ekande tankar... Knarrande bussar... Steg efter steg... Nej hemska tanke.

http://open.spotify.com/user/sara-sahara/playlist/7zWrOKYq3id2z3Qpdn5S6r

Senare idag ska jag och Mattias åka hem till Forsa. Där blir det mat, hockey och framtidsplanering utav bara fan. Jag hoppas verkligen att vi kommer fram till något vettigt. Men jag kan inte påstå att världen går under beroende på vilket val jag eller vi än gör. Huvudsaken är att det ska kännas rätt, och det ska jag nog ordna.

lyckat och jobbigt lyckat och jobbigt .

Lyckat. Precis när jag skrivit klart nedanstående inlägg om att "inte skynda på framtiden" får jag två stycken erbjudanden angående en sak som har jävligt mycket med framtiden att göra. Helt plötsligt ändras bilden och jag har ingen aning om hur jag ska göra. Hur ska man ens kunna veta vad man vill? Jobbigt.

Men jag antar att tiden snart visar hur det blir. Nu är det chillmode on som gäller.

det mesta är nog fantastiskt bra ändå .


Denna låten är tillägnard Carolin. Längtar tills hon bjuder hem mig på kaffe och kaka.

Att vakna klockan 12:13 känns förjävligt, men efter en promenad med Mattias känns det lite bättre. Det är helt otroligt vad den människan kan få mig att må bra.

Jag har tänkt lite. Och det mesta är nog fantastiskt bra ändå, jag vet inte varför jag hela tiden går runt och känner mig missnöjd? Men jag har insett många saker nu, och allt det man drömmer om behöver inte ske på en sekund. Jag har allt jag vill ha vid min sida nu, och det som väntar i framtiden kan få komma när det vill. När det är dags så märker man nog det. Men just nu är det viktigaste att uppsakatta allt och alla runt omkring, att göra det bästa av situationen och inte tvinga fram något.

jag kan inte riktigt smälta det jag gjort .


Jag kan inte riktigt smälta det gjorde idag, men detta är iallafall mobilen som jag numera är ägare till. Inte en värsting direkt men den funkar prima. Men det ska bli kul att se hur länge det dröjer innan gud straffar mig för det dumma impulsköpet.

Just nu är jag i Via med älsklingen, vi är nyduschade och ska snart dra igång våran tv-kväll. Det blir fotboll och de äldsta Falk filmerna. Och morgondagen ser ut hur?

nu får det vara slutshoppat ett tag .

Idag skulle jag in till stan för ett möte, men jag kom hem med träningskläder för en tusenlapp och en ny mobiltelefon. Kruxet är bara det att jag redan har en mobiltelefon som är bunden till telenor i över ett år framöver. Och så går jag och binder mig till 3 i två år, utan att ens haft minsta lilla tanke på det förut. Roligt.

Bäst för mig att jag har en plan?!

Två mobiler med två olika nummer, den ena har jag gratis sms på och den andra ringer jag gratis till mamma. Jag får helt enkelt bära runt på två mobiler tills jag kan säga upp telenor. Det blir en helt ny upplevelse det med, helt klart.

Mitt nya nummer som jag mest kommer att smsa från är 0760-207094.

Mötet på arbetsförmedlingen gick hur som helst bra, för bra för att vara sant nästan. Jag hade väntat mig att jag måste börja gå på massa möten eftersom jag har aktivitetsstöd, but no. Nästa gång jag måste släpa mig dit är inte förens i mars.

det blir roligare om det är snyggt .


Under min kvällspromenad kom jag på huuuur många saker som helst som jag verkligen vill ha, det bästa är också att jag är i stort behov av dessa saker. Nya skor, underställ och snygga träningskläder att ha både ute och inne. Just nu vet jag inte om jag är sugen på att punga ut några tusingar på detta, men det visar sig imorgon när jag är i stan. Jag önskar nästan att jag köper detta, för det blir ju roligare när det är snyggt. Men nu ska jag duscha, och sen göra en god smoothie på kiwi och hallon till idrottsgalan som jag ska se med pappa. Saknar min Mattias.

trött på att ha helg twentyfourseven .

Jag har lycktas städa bort julen i mitt rum idag, annars har det inte hänt mycket. Det börjar bli ganska tröttsamt att ha helg under vardagarna, jo men lite faktiskt.

Nu väntar jag på att min mp3 ska ladda klart sen blir det en promenad. Det var längesen sist jag tog en promenad helt ensam. Efter det ska jag ta en lång dusch, kolla på tv med pappa och avsluta kvällen med ett samtal till en vän kanske? Yes.

i wanna grow old with you my baby .

I wanna grow old with you. I wanna die lying in your arms. I wanna grow old with you. I wanna be looking in your eyes. I wanna be there for you, sharing everything you do.

det är svårt att hoppas utan att tro .

Jag vet så väl att det inte kommer att bli så som jag önskar, men jag håller stenhårt båda tummarna i smyg. Hur det än blir så känns det iallafall skönt att det på ett eller annat sätt har "startat" nu. Men det där med att vänta på rätt tillfälle och inte vara så ivrig är kanske inte min starka sida?

Mattias åkte nyss hem eftersom han kände sig sjuk, och jag ska försöka göra någon nytta idag. Dags att plocka bort tomtarna kanske. Nu lyssnar på låten nedan och myser. Dock visste jag inte att det verkar vara ett soundtrack från New moon? Jag har ju inte sett den än. Den ligger på min otroligt långa jag-vill-se-lista.

jag vill vill vill vill vill vill vill .

Kvällen har bestått av hockey och Johan Falk, men jag har varit i mina egna tankar nästan hela tiden. Jag vill vill vill vill vill. Det ska verkligen bli skönt att åka hem till mamma och prata, förhoppningsvis även komma fram till något vettigt. Men det finns såklart konsekvenser. Är det värt det? Kommer det att bli hur fel som helst? Är jag bara ivrig och sådär naiv som jag oftast brukar vara? Frågorna är många...

Och svaren är som alltid få.
Men nu är det dags för sängen.

snygg pojkvän och dålig innebandymatch .

Dagen har bara swischat förbi. Efter att ha släppt av Mattias på samlingen åkte jag med hans mom and dad ner på stan, där fikade vi lite och handlade mat. Sen var det dags för match. Men det var kanske inte direkt en bra dag jag valde att premiär-titta på innebandy, det blev en stor förlust. Det var tur att jag kunde titta på min snygga pojkvän i tre perioder. Äsch, hoppas att det går bättre next match.

Nu ska det laddas inför hockeyn som börjar 18:30 och sen blir det bara myspys.

jag måste allvarligt söka hjälp snart .

För varje natt, vecka och månad som går blir jag mer och mer less över att jag inte kan sova utan nässpray. Jag tror att jag måste söka upp Carolin så att vi kan söka svar på våra allvarliga problem tillsammans.

Nu har vi precis ätit frukost här i Via och snart är det innebandy som gäller. Jag ska för första gången få se min älskling spela en innebandymatch, så spännande.

Kvällen blir lugn, även om jag är trött på lugna kvällar nu. Fan jag är partysugen, det måste planeras in lite partykvällar. Girls? Ljusdalspullorna? Bf-ligan? Detta måste ordnas. Men den här lördag är det Brynäs på teven som gäller. Mysigt mys.

ibland blir man chockad av sig själv .

De senaste dagarna har jag verkligen chockat mig själv. Men att jag drog på mig slimmade skidbyxor och ställde mig på ett par vallade skidor i 18 minusgrader när skidgymnasiet hade träning tar nog priset. Jag fattar inte hur Marlene gjorde för att övertala Erica och mig att ens gå ut i kylan? Jag kommer aldrig att förstå.

Tur var väl att det var riktigt mörk så vi kunde gömma oss rätt bra, hihihahaho.

Idag följde jag med svärmor och älsklingen på badhuset, bara det är också chockerande. Dessutom har vi inte ens köpt något onyttigt till fredagsmyset, det händer liksom inte! Livet kanske är på väg mot rätt håll? Jag kanske hittar rätt?

Men man ska ju inte hoppas på för mycket. Nu blir det iallafall One tree hill, Johan Falk och en fylld vattenflaska. Imorgon ska jag titta på en innebandymatch, live.

jag andas hellre än att inte andas alls .

Jag vaknade precis när jag skulle hugga in på den stora tallriken med spagetti och köttfärssås. Så jäkla typiskt ellerhur? Men det kändes inte som någon idée att somna om när klockan var 10:48 liksom. Jag får fortsätta inatt.

Idag lyser solen här i Ljusdal och kallt kan jag lova att det är. Jag har ingen aning om vad vi ska hitta på, men något dyker nog upp. Förövrigt är jag förbannat less på mig själv som gått och blivit beroende av nässpray. Det känns som att det inte är så bra att spruta in flera gånger/dag, men jag andas heller än att inte andas...

man ska aldrig avancera okej .

Idag gjorde jag en tabbe och beställde en tunabergare på Jambo, den var inte lika god som jag trodde att den skulle vara. Nej hädan efter kör jag på det säkra kortet, en sweetchicken med feta ost istället för kyckling. Jo jag tackar jag.

Det blev en liten runda på stan med Mattias, jag lyckades till och med få med mig tre förvaringskorgar hem trots att chefen var med.

Vi avslutade med en fika på Dackås, kladdkakan där är gudomlig. Elin klagade på att det luktade spya vid diskmasiken, och hell yes det gjorde det. Hoppas att den lukten har fösvunnit när jag ska jobba, för annars kommer det säkerligen att lukta ännu mer spya där.

Men nu ska jag duscha, plocka, packa och jobba stenhårt för att vara färdig klockan 19.35 då bussen mot Ljusdal går. Hurra för att hälsa på Marlene och Erica.

sen när började jag att älska tv & film ?

Klockan är snart mitt i natten och jag blev just lämnad ensam. Fast älsklingen kommer snart tillbaka efter en liten utryckning angående något jag inte tänker skriva här, men jag hoppas verkligen att han inte kommer med dåliga nyheter.

Vi har lite smått påbörjat ett Johan Falk-marathon mitt uppe i vårt One tree hill-marathon, alltså hur tänkte vi där egentligen?

Tur för oss att vi fortfarande har kontroll.

Och att jag redan sett Johan Falk filmerna gör inte ett piss, dom blir fasiken bättre andra gången man ser dom. Men för tillfället har Johan och Frank en liten rast, det börjar istället att hetta till i Tree Hill ordentligt nu. Okej... jag är orolig över mig själv faktiskt, jag följer inga program och gillar inte att ligga i timmar framför filmer?

Well, imorgon ska jag iallafall göra något jag gillar. Besöka min kära vän Marlene.

det finns alltid ursäkter till shopping .


Jag hade nästan lovat mig själv att inte handla något på stan idag, men helt plötsligt kom jag på hur mycket jag nog skulle behöva lite mer basplagg. En bra ursäkt för att handla, tyckte jag. Ett par billiga och grymt skön jeans fick följa med hem tillsammans med en svart cardigan från h&m. Mormor var gullig och bjöd på lunch, världens minsta semla och en bodylotion som luktar sjukt gott. Mummarä.

Imorgon ska jag på stan igen, men jävla mig om jag handlar något då. Dock tror jag att det blir svårt att hitta en bra ursäkt till att handla när min kära b-friend är med, han brukar vara otroligt duktig på att hålla koll på mig och mina pengar...
Och på kvällen hoppas jag att jag sitter med grym musik på bussen till Ljusdal?

helvetesdagen den sjunde maj tvåtusensju .

Jag har nyss klivit upp och insett att jag faktiskt har fått tillräckligt långt hår för att låta det hänga fritt. Jag är dock inte helt återhämtad sedan den 7 maj 2007 som var en av de värsta dagarna i mitt liv. Hur fan kan så mycket psyke sitta i håret? Lite skrämmande. Men det var verkligen mörka veckor och månader som avlöste varandra efter den dagen. Tur att vi var två Marlene, annars hade det gått snett.

Men idag kan vi iallafall skratta åt den där jävla onsdagen för snart tre år sedan.

Nu ska jag klä på mig och åka in till stan och träffa min bästaste mormor. Jag hoppas att vi lunchar för jag är grymt sugen på jordnötssås, buuut i know her :)

jag längtar efter trean så att jag dör .

sovmorgon, skön sparktur och världscupen .

Nog för att det är grymt skönt med en riktigt lång sovmorgon, men jag saknar faktiskt tidiga mornar med kaffe och morgonrock. Men jag gissar på att jag förr eller senare kommer att gnälla om hur få sovmornar jag får och att jag skulle göra allt för att slippa gå upp tidigt... Att det ska vara så svårt att leva i nuet liksom?

Jag blir gälen.

Idag har jag och hjärtat mitt varit ute på en sparktur i det otroligt vackra vädret, strålande sol och inte allt för många minusgrader. Det saknades bara varm oboy.

När vi kom in var det skidor på teven som gällde, finns det något mysigare att kolla på? Nu väntar vi bara tills herrarnas tour de ski ska dra igång. Det verkar som attt det blir en myssöndag idag alltså. På tal om mys, jag längtar till OS drar igång.

okej okej okej okej okej okej okej okey .

Idag har jag jobbat så hårt att jag fått fysiska besvär i form av ett ganska djupt skärsår. Hur mysigt? Inte mysigt. Men det är bra att det är lätt att hålla humöret uppe mitt i allt gnäll om att besticken eller kaffet är slut. Yeah jag trivs som fasen.

Dagen har alltså bjussat på jobb, biltur till Via, pizza, hockey på teven, tupplur, gammeldags sockerdricka och nu lite uppladdning inför ett One tree hill marathon.

Känns helt okej alltså, helt okej.

Imorgon ska vi sova ut och mer än så vet jag inte. Det känns också helt okej, helt okej okej okej. Okej, jag ska sluta att skriva okej för jag menar ju egentligen att det känns "bra" ellerhur? Äscha, jag tror att det är bäst att jag lämnar det så va...

fredagsmys med one tree hill and ballz .

Jag kom precis på att det är det obligatoriska fredagsmyset idag med min kära b-friend. Och sen kom jag på att vi kan nöta One tree hill och äta cheezballz. Vi skulle typ kunna nöta avsnitt efter avsnitt hela natten om jag inte hade jobbat imorgon.

told you i'll be here forever, years ago .

Whaaa! Jag blir galen av alla minusgrader, jag kommer förtusan inte ut. Visst är det fint när det är kallt, men det är lite väl nu va? Alla mina planerade promenader läggs ju på hög och ger mig dåligt samvete...

Samanfattning av dagen: vaknat, druckit kaffe, ränt en snabbis på stan, handlat med mamma, kollat till mina pengar och inte mycket mer. Men jag känner mig glad, jag har shoppat hur mycket som helst den senaste tiden utan att blivit av med några pengar? Konstigt tänkte jag, men så kom jag på att jag brukar ju faktiskt jobba lite då och då. Blir det så när man jobbar alltså, att man får pengar? Coolt!?

Nu ska jag stämma min gitarr, woho jag är grym som lärt mig stämma den utan min trasiga stämmare, och sen hade jag tänkt spela lite tills det vaknas tacos och mys!

åh äntligen kan jag komma ut med detta .


Mamma förpestade min spotify med en massa skit tyckte jag, enda tills jag upptäckte The baseballs. Jag har lyssnat på dom bra länge nu men det har varit hemligt. Men så läste jag Evelinas blogg och blev lättad över att fler verkar digga dom. Fan vad skönt det är att komma ut med saker man suttit inne med alltså, vilken lättnad hoho. Nej men skämt och sido hörni, det svänger ju om grabbarna!

oh jag höll mitt löfte hela vägen .

Jag lovade ju mig själv att städa rummet och rensa bland allt mitt krimskrams idag, och tro på fan att jag höll ut hela vägen. Nu känns allt lite bättre och roligare, för det känns ju faktiskt förjävligt att hoppa på tå för att komma fram bland alla högar av kläder och grejer. Jag tror bestämt att jag har blivit en slarvmaja nu på slutet.

De flesta smyckena är samlade, parfymerna m.m ligger inte överallt där jag inte hittar dom och skjortorna blev upphängda istället för att skrynkla ihop på golvet. Hoppas jag kan andas ut och sova gott inatt, men det bör jag ju? Fast å andra sidan så... äsch.

jag har inte ens gjort ett försök .

Idag har jag inte ens gjort ett försök att klä på mig eller ens borsta tänderna.
Efter en grymt konstig och overklig natt har jag varit som en zombie hela dagen och legat i soffan med morgonrock och hundra filtar på mig. Kallt och jävligt.

Jag har varit helt borta i tankarna, men jag lyckades skärpa till mig ett tag där under tour de ski och kunde följa Hudik-Rickardssons seger. Och bättre än så har inte min dag varit, kommer nog inte att bli så mycket bättre heller skulle jag tro.

Det tynger mig även att jag har lovat mig själv att städa rummet just idag...

när man är där men ändå inte .

Lite den känslan, av att vara där med ändå inte, har jag haft i magen today. En svår känsla att förklara, men så jävlarns uppenbart just då för stunden.

Men jag är nöjd så länge jag inte känner min värsta känsla. Jag hatar den känslan. Förut kunde jag inte riktigt sätta fingret på vad det var jag kände, nu vet jag exakt hur det stavas. Men som sagt, jag är alltid nöjd och tacksam så länge jag slipper.

Herregud vad med känslosnack det blev nu då.
Har jag blivit en känslig jävel på senaste tiden tro?

Nyss åt jag morötter och vit balsamvinäger iallafall, känslokallt uh. Nej jag kan inte ljuga, jag älskar morötter och vit balsamvinäger så helt tomt kändes det inte inom mig när jag åt... Men snart tror jag att det är dags för mig att hoppa i säng och glömma det här med känslor ett tag. För om jag ska vara ärlig, det är rätt jobbigt.

jag längtar efter att få skriva av mig .

Senast jag skrev i min "hemliga" dagbok var i somras, sedan dess har jag inte skrivit. Jag tröttnade. Jag tror att jag la ner för mycket kraft på att försöka skriva rätt. Det var viktigt att få med allting liksom. Men fy satan vad jobbigt det blev.

Men bara för någon dag sen fick jag ett sådant sug efter att skriva. Jag skrev om sådant jag inte velat skriva om förr, allt bara flöt på och jag skrev om saker jag inte ens visste svaren på. Frågor som kanske blir besvarade och utredda om några år?

Och nu bara längtar jag efter att få skriva av mig, jag vill skriva och hur allt känns och om hur jag tänker. Jag vet hur underbart det är att läsa det man skrivit efter några år. Men det är inte bara roligt, det är ju rena rama terapin och ett ypperligt tillfälle att få lära känna sig själv lite bättre. Och i framtiden kanske man förstår.

Back to life. Jag ska torka håret nu och sedan umgås med tjejerna igen, perfect.

har jag lyckats eller har jag lyckats ?


Jag har lyckats bra med min fina pojkvän, ja det tycker jag verkligen. Jag har lyckats med det jag trodde var omöjligt - att få honom att sitta klistrad framför One tree hill. Just nu är jag bara så glad, dels för att han har köpt tre hela säsonger till mig och dels för att vi kan titta tillsammans. Hallelujah vad trevligt alltså.

Idag har vi knappt klätt på oss, bara legat och levt oss in i rollerna. Men någon slags gräns måste man väl dra antar jag, så vi har slutat titta för dagen och jag ska snällt be om att få låna mammas och pappas bil och rulla iväg till Idenor där en av mina bästa vänner befinner sig. Hur kan jag bli förvånad över denna saknad?

Mitt nyårslöfte är ett löfte jag vill hålla, jag ska kämpa. Jag vill att ni ska förstå.

har varit ute i friskluften i två timmar .

Pheeew, vad det är jobbigt att skotta snö. Men det var mycket roligare och lättare att skotta snö från taken istället för att skotta från backen, så jag ska väl inte klaga. Efter att vi skottat färdigt tog jag, älsklingen och svärmora en liten sparktur. Och jag måste erkänna att det känns riktigt skönt nu. Why är man inne så mysche?

Nu har vi nyss duschat och fikat, jag väntar på att min volumemaster ska bli varm och sen blir det tv-spelslir all night long. Jag vill även se hockeyn inatt klockan 03:00 men vi får se vad karln min säger om det. Men nu, dags för lite hårstyling.

nej nu vill jag hoppa in i framtiden .

Bara för att jag drömde en dröm om framtiden inatt är jag nu helt uppslukad i att fundera, söka och komma på vad som skulle passa mig. Klick, nej. Klick, nej. Bakåt. Klick, nej. Kryssa sidan. Det är så typiskt mig att allt ska ske på en sekund. Men trots att jag någonstans vet att det inte går att tvinga fram något man ska fastna helhjärtat för så har jag faktiskt en liten bild i mitt huvud. Ibland är den helt klar.

Men det är jobbigt att bara låta den bilden vara.
Jag vill ju att det ska ske imorgon, eller nu nu nu.

Hur som helst så är det söndag idag och inget vettigt står på schemat. En slödag med tv-spel kanske. Eller fasen... lovade inte vi att skotta snö här ute i Via idag?

lite bilder från nyårsfirandet i uppsala .


På torsdagen drog vi en runda inne i uppsala, fikade och shoppade lite. Killarna åkte iväg på det dom ville och vi damer lyckades fynda. Eller vad säger jag? Jag hittade faktiskt bara EN kofta med röd lapp på... Men hur lätt är det att vara inne på Esprit med svärmor och henns svägerska, också hittar alla tre något vi vill ha och sen bara börjar vi att stötta varandra att man ska köpa? Nej just det. Man faller pladask. Men jag är faktiskt nöjd med plånboken jag lyckades få med mig.

När vi kom från stan var det vila som gällde. Jag och Mattias kusin Rasmus låg på madrassen och spelade meningslösa datorspel någon timme medan de andra sov och lirade fifa. Sen svidade vi om till lite finare kläder (vissa, haha) och åt kalasgod trerättersmiddag. Sekunden efter att bilden togs spillde Mattias ut min cider.

Självklart sköt vi raketer, men jag tror nog att grannarna ägde oss. Men vad gör det? Ännu värre var ju att jag och Mattias faktiskt missade nyårskyssen. Hur?

Skåla in det nya året. Mattias kusin, morbror och mor. Hela firandet var så trevligt och lugnt så. Eller vissa stunder under kvällen kanske det inte var så lungt, men hallå, man kan ju inte vinna en match på fifa utan att gå strafflös right? Hihi.

Dagen efter tog vi en härlig men kall promenad, duktigt. Men då ska det även tilläggas att jag och Rasmus tog en promenad på nyårskvällen också, hur duktigt var inte det? Piskande snö och flera minusgrader.

Avslutar med en bild på mig och my love, och tackar för trevliga dagar med trevligt sällskap! Nu börjar ett nytt år med massor av nya möjligheter. Det är läskigt att inte veta vad som kommer att hända, men samtidigt så skönt. Nu ska jag spela tv-spel och äta götta. Ja jävlar vad jag ska spela tv-spel och bara mysa.

ett nytt år med nya fina möjligheter .

Efter fyra trevliga dagar i Uppsala är vi nu hemma hos Mattias. Ett nytt år har precis börjat och just nu känns det som att det kommer att bli ett bra år. Kanske är det för att vi snart ska äta tacos och att vi har köpt ett asroligt nytt tv-spel som jag längtar att få spela, eller så känns det så för att jag inte har en aning om vad som väntar samtidigt som jag vet att det bara är jag som kan bestämma hur det blir.

Mitt nyårslöfte är faktiskt hemligt. Men nu ska jag lägga in lite bilder från Uppsala.
RSS 2.0