Känslan går inte att beskriva. Det ska bli en sån otrolig lättnad att få lämna den här lägenheten. Det är ett under att vi ens stod ut att bo här i ett helt år innan vi fick nog av allt runt omkring. (Läs: vår otrevliga granne som bankat i väggar när barnen lekt, stört sig på när vi kissar, smällt igen ytterdörren när vi går förbi, ignorerat oss till och från, skrikit och skällt på barnen!) Ja, det har mest varit ångest, obehag och raka motsatsen till trygghet här, känslor som inte bör finnas i ett hem. Så gissa om det ska bli skönt att få säga tack och hej! 

Allt känns så himla rätt. Ett hus med mina älskade grabbar, på helt rätt plats. Närheten till allt och alla känns så viktig! Jag visste väl att jag skulle förbli Forsa-bo! 😁 Det är väl inget slott vi köpt precis, men det är rätt för oss. Gammalt, charmigt, lagomt stort och en trägård helt i min smak. Lagom gräsyta att sköta om, inga grannar tätt inpå, sjöutsikt, soldäck, lekstuga, massor av äppel/päronträd, syrener (!) och en liten egen äng med hallonbuskar, vinbär och andra goda/fina växter!  Det enda som påpekats vid de två besiktningar som gjorts är fasaden/delar av taket- så det blir det första vi kommer jobba med. Men när, och hur fort det kommer gå vet vi inte. Annars tänker vi inte renovera nånting innan vi flyttar in. Det ser inte helt gräsligt ut, även om jag såklart har stora drömmar. Så vi vill bo in oss och känna oss för ordentligt. Det enda som jag väl egentligen känner att jag "inte kan leva med" är att det är en plastmatta i vardagsrummet... Men det kan man ju lösa med billigt klickgolv sålänge (eller kolla vad som finns under!) Annars känns allt helrätt. Och som dom säger...  "Det enda man inte kan ändra på ett hus är läget". Så nu när vi har vårt hus, precis där vi vill ha det, så kan alla små skönhetsfel slänga sig i väggen! 😁

Nu hoppas jag att sommaren går fort, hehe. Jag har ju börjat jobba 100% nu, medan resten av familjen har semester. Lite jobbigt, men nu har jag ju mycket att skrapa ihop pengar till - Ullared och flytt! 👌🏼

Den 1:a september får vi tillgång till huset, och den 1:a oktober ska vi vara ute ur lägenheten. Så det känns ju skönt att ha långt tid på sig. Aaah! Längtar!

Annars då? Jag har precis gjort min första jobbvecka av 6 stycken denna sommar, nu är det ledig helg och "bara" 5 jobbveckor kvar till lite ledighet. Att plugga samtidigt som jag jobbar 100% går bajsdåligt... Men det visste jag. Får vara glad för det lilla jag hinner med. 

Idag åkte Mattias till Åre på fiskeresa, så jag och barnen har myst ensamma hela eftermiddagen och kvällen. Promenad, utelek, pyssel, bus, pizzamiddag, bad och fredagsmys! Jag är dödstrött efter att ha klivit upp klockan 04:00 imorse, följt av en rörig dag på jobbet. Så gissa om jag jublade inombords när grabbarna slocknade strax för 20-tiden. Soffan here I come! 😴

Här blir jag liggandes hela kvällen tills ögonen faller ihop. Trött, trött, trött - men så otroligt lycklig! 💃🏻

Här hemma flyter livet på som vanligt. Jobb, dagis, plugg och sjukdomar som byter av varandra... Just nu är det en envis förkylning som är på besök, men hellre det än den där magsjukan som Edwin hade för ett tag sedan. Hua! 

Ja, vag finns det mer att skriva? Det känns som att jag har glömt hur man gör? Tänk att jag skrev varje dag förr, nu kan jag verkligen inte förstå hur jag hade tid med det? Visst saknar jag det lite, men nej, jag tror inte att det kommer att bli en varje-dag-blogg igen. Det är fullt upp ändå här hemma, våran 1,5-åring är mellan golv och tak mest hela tiden! Jösses hur han far fram. Och vag det händer grejer i utvecklingen! Han förstår i princip allting (utom ord som nej, sluta och vänta...) och pratar på som bara den. Det ploppar upp nya ord hela tiden och han kan väl nästan namnge det mesta nu, om än på hans egna språk. Han sätter även ihop två och treordsmeningar som tex "kom mamma", "titta traktorn", "åka pappas bil", "där är bollen" och "mera äpple".  Mammas duktiga Edwin! ❤️

Elias blir bara större och större han med. Tänk att han fyller 5 år nästa gång, helt galet?! Han förstår precis allting, och är så himla rolig. Ibland går det inte att hålla sig för skratt, och ibland vill man bara slita av sig håret då det trotsas och bråkas för fullt. Men precis som Edwin, så går även han igenom jobbiga utvecklingsfaser. Just nu tror jav att dom har problem med samma sak, nämligen känslor. Edwin skriker och kastar grejer när det inte går som han vill. Och Elias kan få världens utbrott och säga dumma saker när något känns fel för honom. Inte lätt att vara liten... Tur att dom är helt underbara för det mesta, hihi. Älskade pojkar! 

Annars då? Vi har ju faktiskt äntligen köpt oss en "ny" bil. Jag har alltid velat ha en vit bil, och en volvo - nu kan jag checka av båda! Så härligt. Verkligen skillnad med en v70 motför den lilla skruttiga Peugeoten (som vi förmodligen får skänka bort, haha)! 😁 Dessutom är vi tillbaka i hus-letar-träsket. Åh vad jag vill bort från den här lägenheten! Vi har tittat på en privat lägenhet, som vi tackat nej till, och varit på en husvisning. Vi får se, vi ska fundera någon dag och känna oss för. Det är ju ändå det största köpet man gör i livet. Men så impulsiv som jag är så har ju jag iprincip redan inrett huset och flyttat in i tanken! 🙈

Det är svårt att tro att vi redan är inne i Juni månad, men så är det ju faktiskt. Efter midsommar börjar mitt heltidsschema på Dackås. Men i år ska jag bara "sommarjobba" i sex veckor, sedan blir det lite ledigt och mer tid för plugg. Vi ska väl även försöka få till några roliga "små-trippar" i sommar. Typ Furuvik, Järvzoo osv... Dessutom har ju jag ytterligare en resa att se framemot. I slutet av Augusti så åker jag och Johanna ner till Ullared. Tjoho! Två shoppingtokiga morsor, inga barn, en stuga utan toalett och nån flaska vin - det måste ju bara bli hur bra som helst! 😃 

Nää, nu ska det här förkylda morsan lägga sig och ladda för morgondagen... Nationaldag och jobb!