Vad händer? Tiden står stilla, världen håller på att stanna. Allt känns så jäkla konstigt och sjukt... Jävla 2020 vad du ska vara krånglig! 

Vi är redan inne i Mars månad, men istället för att känna vårlängtan och ljus så dras vi långt ner i mörkret... Corona. Covid-19. Skitvirus som påverkar allt och alla. På jobbet har vi fått göra en Covid-19 utbildningen, hur ska vi bekämpa det här nu?! Tvål och vatten, sprit och isolering. Känns ju säkert... 

Men vi kämpar på. Alla dagliga verksamheter för funktionshindrade har stängt. Så även vårat bästa jobb. Mina bästa kollegor. Nu har ju vi tur att vi jobbar inom vård och omsorg i kommunen, så vi blir ju inte görolösa direkt. Men det har varit en konstig vecka. Vi blir utplacerade på olika boenden, och det kan vara från ena sekunden till den andra. Eller så får vi sitta beredda på något ställe, och försöka få tiden att gå samtidigt som vi gör något vettigt. De tre första dagarna hängde jag med några kollegor och bara väntade. Trevligt visst, men ja. När smäller det till?! Fick iallafall lite små uppdrag som att åka runt och inventera skyddsutrustning och handsprit. Men på torsdagen fick jag första jobbuppdraget på ett ställe jag aldrig varit på. Spännande men också så konstigt. 

Inget är sig likt. Saknar mina underbara kollegor, vårt vanliga jobb och alla deltagare. Nu får vi ju visserligen träffa några ute på bland alla boenden. Men det är inte samma. Måtte denna skit gå över snart! 

Barnen är friska, förutom Elsa som har en envis hosta som vägrar ge med sig. Och det är strikta regler på dagis nu... 10 av 14 var hemma med förkylningssymtom. Så vi får se när lilla loppan kan återgår till sin älskade "skola" som hon saknar.

Annars då? Livet är rätt okej ändå. Jag har hittat min inre kraft. Hehehe. Nytt liv. Men faktiskt så har jag aldrig mått bättre. Jag har lyckats gå ner hela 11 kg på 5 veckor. Så galet! Men nu ska jag äntligen tillbaka till Sara innan graviditeterna. Så det här kostschemat ska hjälpa mig att gå ner och behålla vikten. Så peppad! 

Och Elias rum är äntligen klart däruppe. Det blev superbra och han är himla nöjd. Kunde inte bli bättre!

Well, nu håller vi tummarna för att världen ljusnar snart. Vi får hjälpas åt ❤️

Här inne ekar det tomt. Men livet kom emellan kan man säga. Det nya året utmanar oss gång på gång på gång... Det har varit så mycket att det är sjukt att livet ändå går vidare, att det finns nånting som gör att man ändå orkar kämpa lite till. Tack för det.

Begravning, sjukskrivning för Mattias, bilolycka där jag nästan förlorade morfar, magsjuka tusen gånger om, farfar hamnade på hjärtintensiven och utan att gå in på det för mycket har jag nästan förlorat ytterligare  en person som står oss otroligt nära och betyder massor för mig och barnen. Vi har rest oss gång på gång, och jag är tacksam över att vi har alla tre kvar i livet ❤️

Annars då, förutom allt elände? Vi kämpar på med jobb, dagis och skola. När vi inte är sjuka såklart... Lyckades ändå ta mig igenom vabruari med endast tre vab-dagar. Det är väl ändå helt otroligt?! Fast när jag tänker efter så har nog barnen varit mer sjuka ändå, men Mattias har ju jobbat mindre pga sjukskrivning så han har varit hemma vissa dagar.

Tur att jag har jobbet iallafall. Det är min plats för återhämtning. Där fyller jag på med skratt och glada känslor. En ynnest att få känna så! 

Här hemma kämpar vi fortfarande med renoveringen av Elias rum. Det blev ju större än vad vi tänkt, och fördröjt pga alla hemska saker som inträffat. Men snart så. Längtar! 

Och just ja! På palindromdagen 20200202, fick jag en ring på mitt finger. Det trodde man ju aldrig. Nu har vi beställt våra ringar och jag valde en enkel fin i palladium. Guld är inte riktigt min grej, trots att Mattias tyckte vi skulle köra på det. Men nej, där var jag minsann bestämd. 

Annat trevligt som jag ändå hunnit uppleva under denna tuffa perioden är kalasmiddag för mormor på medelhavskällarn, mor och dotter frisörbesök, aw med härliga kollegor, kalas och kompishäng för barnen, mysiga hemmakvällar och semlor, semlor, semlor.

I helgen åkte vi till Ofärne för att angla. Underbart väder, gott fika, korvgrillning och en massa utelek i friskluften för barnen. Resten av lördagen var magisk och jag tyckte att jag hann med så himla mycket. När jag la mig, nyduschad i en renbäddad säng i vårt nystädade hus - så kände jag "äntligen en riktigt härlig dag". Men en timme senare vaknade Elsa med magsjuka IGEN. Då var jag nära på att bryta ihop. Men vi tog oss igenom det med. Man gör ju alltid det, på ett eller annat vis...

Hittills var det bara Elsa som blev drabbad. Jag hade tagit f-ledigt denna måndag eftersom sportlovet börjar nu. Men det fick ändras till en vab-dag. Elsa har dock varit pigg hela söndagen och idag. Så ikväll skjutsade jag barnen, enligt planen, till mamma och pappa för en sleepover. Dom ska vara lite sportlovslediga där. Myspys. 

Mattias och jag har njutit av en lugn kväll på tu man hand. En kvällspromenad, lite hårklippning och kvällsfika. Nu ska jag krypa ner i sängen och ladda för jobb imorgon. Ska bli SÅ skönt att få sova djupt och ostört för första gången på evigheter!