Samtidigt som jag är glad för ett nytt år med nya möjligheter känner jag mig lite ledsen. Tiden går för fort. Jag tycker det var nyss, alltså typ igår, jag låg här hemma i vårt nyrenoverade sovrum och var hur gravid som helst. Den där känslan av att jag skulle vara gravid för alltid. Ja, den känslan som var med mig enda till kvällen innan Elsa föddes. 

Jag kan på riktigt börja gråta när jag tänker tillbaka på förlossningen som gick för fort. Jag hann inte med, hann inte känna in stunden alls. Från att inte ha känt några tecken alls till att bara några timmar senare ligga med min dotter på bröstet... Jag hade en bild från förlossningen med Edwin. Då blev vi inskriva ett dygn innan han föddes. Vi hann mysa på rummet, äta godis, fotografera, förbereda oss, vara nervösa, landa. Sedan stannade vi i två nätter med vår nyfödde lilla Edwin.  Den här gången hade jag packat bb-väskan med saker jag visste att jag hade användning för förra gången. Nöjd och förberedd, trodde jag. Men vi hann inte ens få med oss väskan in till förlossningen. Ingen kamera, ingen musik, inget godis, ingenting. Jag hann aldrig ens känna det där pirret att "nu är det snart dags" utan allt blev bara pang tjong. När vi åkte in där vid 10-tiden på lördagsmorgonen hade jag så jäkla ont att jag bara ville försvinna. Minns att jag ville krysta direkt jag kom upp i sjukhussängen. Minns att jag hade panik av smärtan. Och vips så var hon ute. Allt blev bara så chockartat, och jag har nog inte smält allt ännu. Visst, det var en bra förlossning som gick fort och smidigt. Men ni vet när man har en bild, en bild av hur ens sista förlossning i livet ska se ut, ja då känns det faktiskt lite snopet att man inte hann vara närvarande...

Lika den här första tiden med en nyfödd. Jag tyckte att Edwin var ett litet spädbarnsknytte i evigheter. Elsa var spädbarn i en vecka. Typ. Jag fattar att tiden och livet snurrar extra fort ju fler barn man har. Men jag får lite dåligt samvete. Jag vill vara lika mycket i nuet som jag var förr... Elsa blir 4 månader snart och jag önskar verkligen att jag bara kunde pausa allt en liten stund så jag hinner uppleva allt på riktigt. Ja, att leva i nuet får bli ledorden år 2018. 

Åter till livet. Vi har som sagt fått en fin start. Redan på nyårsdagen klev vi upp (trots extrem trötthet) och åkte till stan för att träffa vänner. Jag, Elsa, Carro, Emilia, Otilia, Johanna och Franka. Elwira fick stanna hemma den här gången. Men vi andra mammor var inte sena med att utnyttja Carro när hon var "barnlös". Hon fick underhålla och bära och vagga och gud vet vad. En mysig stund hade vi iallafall med kaffe, fika och skitprat. Tycker fortfarande att det känns overkligt ibland, att vi som fortfarande känns huuuuur unga som helst har egna barn nu. Och så roligt att vi fyra fick döttrar inom loppet av drygt ett år. Nu är det upp till oss mammor att se till att Elsa, Elwira, Otilia och Franka får träffas och växa upp tillsammans! 

När vi kom hem från kompishänget hann vi precis säga hejdå till Elias som skulle åka hem till sin mamma. Men redan på torsdag får vi hämta hem honom igen, då ska vi kräma ut det sista ur hans jullov. Förhoppningsvis åka skoter, lata oss, leka och bada utebad hos bonusmormor/morfar. Jag vet att ni läser mamma och pappa. Ja Mamma brukar ju ha högläsning för pappa. Så, nu vet ni vad som ingår i våra planer. Barnen vill bada vinterbad! 

Resten av måndagen blev lugn. Precis som resten av sveriges befolkning beställde vi pizza/kebab till middag. Sedan kom mormor och morfar hit och gosade en stund innan läggdags! 

Idag har vi tisdagen på besök. Tjejerna i familjen tog sovmorgon. Ingen ovanligt precis... Elsa har peppar peppar sovit okej i två nätter nu. Hon accepterar nappen när hon vaknar till, vilken är SÅ skönt. Ibland vill hon såklart äta, men jag är typ halvsovandes varje gång (liggammar) så jag har egentligen noll koll på hur många gånger och hur ofta. Men vaknar jag med tutten utanför bh:n och är omänskligt trött så vet jag att det varit en tuff natt. Vaknar jag däremot med tutten innanför bh:n kan jag vara säker på att hon sovit bra. För efter 1 amningstillfälle på natten har jag ork nog att stoppa tillbaka hela härligheten. Efter 3-4 gånger får den däremot fladdra fritt resten av natten. Bra att man har koll... Men något som är skönt nu när hon börjar med napp är att kvällarna är lugnare. Om hon vaknar till (som hon brukar) slipper jag börja om nattningsproceduren med liggamning. Det räcker att fort som satan springa in till henne och stoppa in nappen så somnar hon om på två röda. Halleluja och peppar peppar! 

Dagen har varit lugn, helt i min smak. Jag och Edwin fick lite egentid ute i solen. Vi åkte madrass och följde skoterspåren ute på täkten. Medans gjorde Mattias lunch och var med Elsa. Bra skönt att ha honom hemma ändå... 

Efter lunchen åkte jag och Elsa till Näsviken och hängde med Carro. Elwira sov mestadels av tiden men vi hann gosa lite med henne med. Elsa sov på soffan medan vi drack kaffe och pratade skit. Och på tal om skit... Äntligen fick min unge skita. Vi har väntat i fyra dagar och nu exploderade det. Wow vilken lycka, i en mammavärld. Hon fick även ett gäng babyhårsnoddar av Elwira, så det blev toffspremiär. Ja, luggen växer i samma takt som den kala "munk-fläcken" där bak blir större. Gullhönan min! 

Eftermiddagen svepte förbi. Stannade till på röda korset innan dom stängde. Fyndade fina Me&i t-shirtar till Edwin och en badstol som blir perfekt i duschen till Elsa. Edwin hade en sån när vi hade badkar, men den sålde jag. Nu hittade jag en rosa i fint skick för 20 kronor. Blir nog bra när babybaljan blivir för liten, och innan hon kan stå själv i duschen. Meeeeen så fasligt fort som tiden går nu så duschar hon väl själv snart. Och Mattias står utanför och bankar på dörren medan han skriker att det är dyrt med varmvatten! 👀

Mattias hade gjort en god kycklinggryta som var klar när vi klev innanför dörren, mums! Sedan föll diskstökslotten på mig. Och tvättlotten. Men det var rätt skönt att få stöka undan i köket i lugn och ro och sedan stänga in sig i tvättstugan. Nu är det ordning i tvättkaoset igen! 

Efter lite memoryspel och kvällsfika somnade både Edwin och Elsa i bra tid. Så vi vuxna utnyttjade kvällen till att kramas i soffan, skåla i champagne och mata varandra med chokladdoppade jordgubbar. Sånt vi brukar göra. Eller så satte Mattias på sig sina spelhörlurar och umgicks med grabbarna via ps4 medan jag kröp upp i min fåtölj med en hög med överbliven knäck och scrollade igenom hela instagram 27 gånger. Ja, typ så! 🙄