hösten 🍁

(null)

Höst, höst, höst. Jo, jag tycker att det är bra mysigt med hösten. Men när man är mitt upp i småbarnslivet så medför det såklart lite mer än bara tända ljus och soffmys... Det är vardagslivet som ska börja fungera igen efter sommarledigheten, det är rutiner, det är middagar, det är sjukdomar, det är få lediga dagar och det kan faktiskt kännas rätt tungt ibland. 

Men det blir vad man gör det till. Våran höst började iallafall bra! På jobbfronten började vi med kickoff. Så jäkla trevligt, vilka kollegor jag har! Underbart. Sedan blir det en tuff höst på jobbet, många krävande utbildningar. Först har jag fått gå en taktil-utbildning. Väldigt spännande! Så i december, efter projekttid och examen, är jag förhoppningsvis utbildad beröringspedagog. Sedan är det fler långa utbildningar jag har blandat in, så det har varit tufft att orka med... Men det är ju samtidigt roliga grejer. 

För barnen går det bra i skolan/förskolan. Det känns toppen! Men trots att vardagen dragit igång försöker vi hinna med lite annat på dagarna. Det har blivit några eftermiddagar i skogen. Plocka svamp och Rönnbär! Edwin är en hejare på att hitta svamp så han följer gärna med till skogen. Svampförrådet börjar bli välfyllt inför vintern nu! 

Sedan har vi varit på lyskväll runt dellen, och såklart besökt marknaden! Elsa fyllde ju 2 år också, så då blev det kalas såklart. Och jag har fått min efterlängtade tatuering! Med barnens födelsedatum. De datumen som förändrat mitt liv och gjort det till det allra bästa.


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Efter september sa det bara swish. En grå höst som regnat bort. Vab-dagar som avlöst varandra... Det är inte klokt vilken otur vi haft i höst. Eller framför allt Edwin. Min lilla olyckskorp. Först drabbades han av lunginflammation, var riktigt dålig i över två veckor. Men tillslut fick han rätt medicin och blev piggare. Lagom tills att han var frisk råkade hade skära sig på en svampkniv vilket resulterade i 5 stygn i tummen. Hua! Men vilken kämpe han är!

Dagen efter han äntligen fick ta bort stygnen i tummen hände en olycka i skolan. En hylla välte över Edwin och han fick den precis på tårna. Tillbaka till akuten... Där visade det sig att han fått en spricka i stortån. Ja, herregud vad han fått utstå mycket i höst. Nu får det vara bra! Tur att han även fyllt år och har haft två roliga kalas som vägt upp allt det tråkiga. Tänk att han är 6 år nu, min lilla fina Edwin! 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
 
Det här med att få tiden att räcka till är dock svårt... Det här inlägget började jag med i slutet av september, och har skrivit på lite då och då. Så ni fattar, livet bara går och går och går! 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0