Nåja, jag hann iallafall kämpa mig igenom jobbhelgen. Det gick bra och tiden sprang iväg. Hade dessutom bio-dejt med en ungdom på söndagskvällen, så det var en nice kväll. Bio och popcorn gratis, med lön. Det är få förunnat. Tacksam! Men under natten mot måndagen (sov på jobbet) kände jag hur förkylningen invaderade min kropp. Åkte hem som ett vandrande spöke på måndagsmorgonen... Men blev genast lite piggare när jag möttes av ett städat hem, en sprakande brasa, tomma tvättkorgar och dessutom våfflor till frukost. Tack min underbara och älskade sambo! Kan inte skriva "ibland kan han", för det sker faktiskt oftare än så. 

Resten av måndagen spenderade jag i soffan. Kall och sjuk och eländig. Edwin lekte mycket själv, men chillade lite i soffan med mig då och då. Sedan fick han åka hem till mormor och morfar där han hade en sleep-over inplanerad. Myspys tyckte han. Och extremt lägligt tyckte en sjuk morsa. 

Jag och Mattias ägnade eftermiddagen åt att titta på film. Ett riktigt filmmarathon med tema Resident Evil. Vi bäddade ner oss tidigt i soffan, åt onyttig middag, tog en duschpaus och sedan förflyttade vi oss till sängen och kollade tills ögonen föll ihop. Så mysigt, skönt och behövligt. 

Idag har vi haft strålande fint vinterväder. Jag hämtade Edwin vid 11-tiden på norrvägen (efter en skön sovmorgon) och vi bestämde oss för att göra en lite utflykt ner på isen. Vi packade fika, klädde oss ordentligen och promenerade iväg. Edwin tog brorsans snowkick. En himla fin och härlig förmiddag fick vi... Var lite sugen på att åka skoter, men jag vågar mig inte på den själv. Till helgen om det blir fint kanske vi kan åka. 

Vid 16:30-tiden, efter en lasagnemiddag hemma, var det dags att åka mot jobbet igen. Ännu ett nattpass. Men det har gått bra. Har överdoserat ingefärs-te och suttit och pratat om livet i 3,5 timmar i köket med en ungdom. Då är det finfint. Nu har jag bäddat ner mig och ska blunda några timmar... Två arbetspass kvar sen innan en ledig helg väntar. Kämpa!