jag är fääärdig

Helgen kom och försvann lika fort... Men det var en fin helg som innehöll lite av varje. Fredagsmys, jobb, filmer, utelek, storstädning, tvättmarathon, söndagsmiddag och tårtfika hos barnens farmor och farfar. Sedan pussades vi hejdå med storebrorsan som åkte hem till mamma på kvällen. 

Måndagen startade på bästa sätt. Sovmorgon, gott kaffe och mys i pyjamaserna länge! Dessutom fick jag tillbaka min slutuppgift och vet ni? Jag är diplomerad integrationspedagog nu! Jag är helt klar med skolan och är så himla stolt över mig själv. Jag bestämde mig, jag kämpade och jag fixade det. Så värt alla pengar och allt slit. Men det bästa? Jag känner att detta varit helt rätt väg, jag vill verkligen jobba med dethär. Fantastisk känsla! 🙌🏼

Mitt på dagen kom gammelmormor och gudmor Frida hit. Dom skulle passa Edwin medan jag åkte till hvb-hemmet här i Forsa. Mitt schema innebär även några pass på det boendet, så en liten introduktion var behövlig. Det kändes himla bra förutom att det verkar kört ihop sig med mitt schema lite? Blir lite svårt att jobba natt på två olika boenden samtidigt. Eller är det sånt man förväntas klara av? Nåja, efter hundratals samtal hit och dit så verkar det lösa sig. Jag jobbar hos den som betalar mest, sa jag vänligt men bestämt. Närå, men imorgon och på onsdag väntar två jobbnätter. Ska bli himla spännande! Dessutom verkar det som att det finns stora chanser till mycket jobb framöver. Heja!

Resten av dagen har varit lugn och skön. På tidiga kvällen kom mamma och pappa hit på kaffe, dom överraskade med en ljuvlig bukett rosor och en flaska bubbel. Tusen tack! ❤️

Nu är det kväller och jag har planerat att hänga i soffan. Sedan blir det nog en tidig kväll så jag är fit for fight inför morgondagens pass mellan 17-08. Kommer iallafall att somna med ett leende på läpparna, för nu känns det verkligen som att jag ser en framtid. Tänka sig att det blev fölk av mig åh! 






Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0