Hur som helst så är vardagen med jobb och dagis inte något man kan undvika på grund av en liten förkylning. Hemskt, jag vet, men det är bara att köra på. Det går liksom inte att försöka styra bort vardagen. 

Något man heller inte kan styra över är andras barn. Andras barn som kräks på dagis tillexempel. Jag lämnade Edwin en timme senare än vanligt idag, och tur var väl det. Då vet jag iallafall att han inte har haft någon som helst kontakt med den stackars lilla kräkflickan som åkte hem innan vi kom dit. Dessutom var alla ute när vi kom, så jag hoppas att dom sanerade noggrant där inne under tiden. Nojig som jag är så fixade jag såklart så att mamma kunde hämta Edwin tidigare idag, och så att han får vara ledig resten av veckan. Så! Nu har jag gjort mitt bästa för att försöka lura magsjukan. Om vi åker dit så är det väl för att Gud är sur på oss eller nått. Eller för att Djävulen inte har nån annan att jävlas med. Jaja, vi märker väl... 

Eftermiddagen på jobbet har varit bra. Längesedan jag jobbade med chiiifen. Och snart kanske jag inte jobbar med henne alls... Jag måste göra ett val väldigt snart. Efter 7 år på Dackås är det väl dags att gå vidare, och får jag chansen nu så måste jag nog ta den. Även om jag inte riktigt vill. Rekryteringen ringde till Dackås och ställde frågor om mig idag, och min kära chef svarade att jag var värdelös och ingenting att ha. Jag tror hon skojade. Hehehehe. Eller? 

Nu är det kväll och jag har precis nattat en trött son. Tur vi hann pussas och mysas lite ikväll. Själv har jag tagit en dusch ocg bäddat ner mig i sängen. Älskar att ha duschen alldeles intill sovrummet. Man bah duschar och sen bah gör man en snygg volt direkt ner i sängen. Eller ja, ett val-dyk typ. Skönt är det iallafall. Nu blir det Greys Anatomy för hela slanten. Jag är fan snart läkare jag. En färdigutbildad kirurg! 💉