Måndag. Jobbet kallade... Min klocka ringde 06:45 och det var galet svårt att dra sig ur sängen. Edwin hade kommit till våran säng inatt och låg tätt intill mig, alldeles varm och gosig. Alla tre grabbarna snarkade vidare och jag fick en morgon för mig själv. Ganska skönt.

Väl på jobbet blev det kaffe och catch-up. Mycket att gå igenom och mycket att beta av på dagens to-do-lista...

Det gick bra, dagen gick fort om inte annat. Även om jag var sjukt trött. Men jag fick faktiskt ta en promenad ner till stan med en kollega för att hämta två hyrbilar på kommunen, och den lilla promenaden med frisk luft gjorde susen mot tröttheten. Det, och tretton koppar kaffe typ. Just 8-17 passen är dom drygaste tycker jag. Riktig kontorstid liksom. Till och med 18 timmars passen går fortare... Nästan.

Tillslut blev klockan 17:00 och jag fick åka hem till familjen. Kidsen hade mycket att berätta! Edwin var lycklig över att vara tillbaka på dagis och Elias första dag på Asplunden hade gått bra. Han var nöjd och hade massor att prata om. Storkillen!

Barnen hade precis ätit middag och Mattias höll på att göra 5:2-vänlig mat till oss. Jag hade varken ätit frukost eller lunch, så jag var riktigt hungrig. Ja, nu är det dags att köra igång med 5:2 igen. Har haft ett uppehåll på en sisådät 3 månader. Vilket också märks... Men nu ska här kämpas! Måste damma av mitt springband med. Någon dag. Framöver. Kanske.

Kvällen här hemma var lugn och skön. Lite lek, mys i soffan, tv-spel, kvällsfika och bokläsning. Nu ligger även jag i sängen och kämpar med ögonlocket. Dags att sova! Har "go-vecka light" på jobbet, vilket innebär att jag bara jobbar måndag och fredag. Känns helt OK med några lediga dagar nu! 👌🏼