Det är jag och lillemannen som snorar ikapp här hemma. Men efter den här dagen kan jag konstatera att mitt allmäntillstånd är sämre än hans. Inga tvivel. Han har gått all in för att reta mig hela dagen lång. Känns det som iallafall. Hans energi har varit som vanligt (full fart från start) medan jag har legat i fosterställning så ofta jag fått chansen. Jag kanske är vekare helt enkelt... 

Trots min dödsförkylning har vi ändå haft en bra dag. Utelek i morgonsolen, handling på ica, korv med bröd-lunch + filmmys med morfarn. Lagom ansträngande aktiviter! 

Resten av eftermiddagen har varit kämpig. När man är sjuk som mamma så kan man liksom inte bara bädda ner sig och strunta i allt... Middagen måste lagas (annars får jag stryk) och den trotsiga ungen måste underhållas. Men det gick bra ändå, solen kikade fram på eftermiddagen och gjorde mig på gladhumör. 

Nu är det äntligen kväll och Edwin har somnat tidigt, thank god for that. Dessutom har min fina älskling köpt lite gott torsdagsmys som vi ska avnjuta framför en film. Jag kanske överlever ändå! Och ps: den trotsiga ungen är rätt söt ändå...