två månaders bebis...

Idag är det två månader sedan vår underbara son föddes. Kan inte bestämma mig för om det känns som nyss eller som en evighet sedan? Det känns liksom som att Edwin alltid har funnits hos oss, samtidigt som det inte var längesedan jag vankade omkring här med tjockmagen och undrade vem som bodde där inne. Galet. 

Edwin väger nu 5,6 kilo och är 59 cm lång. En stor och fin kille! Han gillar att sova på dagarna, helst på någon av oss. Men successivt börjar han lära sig att sova själv ett tag. Innevagnen blev en hit. Där kan han faktiskt sova upp till 3 timmar om vi har tur! Inte för att man inte vill vara nära sin bebis... Men stunderna man får använda båda händerna, kissa länge, ligga ihopkurad i soffan, vika tvätt i lugn och ro, äta frukost och kramas med Mattias är också ovärderliga. Man behöver det. 

Vår lilla kille är ingen nöjd bebis precis, men hur kan man vara nöjd om man har ont i magen? Dumma magknip! Så våran vardag har inte varit sådär "rosafluffig" de första månaderna. Ingen Blondinbella-vardag precis. Magknip, bök vid amning, sömnlösa nätter, gallskrik, kolik, en riktig kräkbebis, skorv som kliar och eventuell mjölkallergi... Vårat lilla hjärta! Skulle ta allt det där istället för dig om jag kunde. 

Ja, det är varken lätt att vara bebis eller förälder alla gånger. Värst är det för lillvännen. Kämpiga veckor! Men vi peppar oss själva med att det snart vänder. Snart är det våran lilla älsklings tur att må bra. Vi pratade om det igår innan vi somnade... Tänk vad vi ska uppskatta den tiden som kommer om ett tag. När den jobbigaste tiden är över. Och tänk vad lyckliga vi ska vara när vi ser att Edwin mår bra! 

Det är iallafall skönt att veta att han växer som han ska. Dessutom märker man ju att han vill vara mer "med" på dagarna. Tittar djupt in i våra ögon och fäster blicken länge på saker och ting. Dessutom har han rullat från mage till rygg två gånger! Duktig kille! Han försöker även prata med oss ibland. Tar i och vill verkligen, men det slutar oftaste med ett långt "aaah". Längtar efter joller och skratt, hihi. 

Vi älskar dig så mycket Edwin! 





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0