en himla fin fredag...

Idag har jag varit själv hemma med barnen, och det har gått så himla bra! Varför oroade jag mig ens? 

Klockan 08:00 slog småpojkarna upp sina blå, en alldeles lagom tid. Dessutom var båda två på ett strålande humör. Elias var mysig och Edwin bara flinade. Det + en kopp kaffe var en riktigt bra start på dagen! 

Första timmen spenderade vi i soffan med kuddar, täcke och barnprogram. Elias lekte att det var våran båt, och Edwin var helt med på noterna. Han var nöjd över att få sitta lutad mot kudden och titta på tv och storebrorsan. Vi myste som bara den! Sedan somnade lillebror om efter sin frukostslurk. Perfekt - då kunde jag och Elias gå upp och äta frukost i lugn och ro. 

När jag hade fått på barnen torra blöjor och kläder blev jag så sugen på att trotsa kyla och gå ut. Burrrrrr vad kallt... Men solen lyste, och med flera lager kläder på bestämde vi oss för att ta en promenad till ica. Det var ett litet projekt att få på båda ungarna ytterkläder utan gnäll, men sen gick det bra! Edwin somnade i vagnen och Elias satt så snällt på pulkan. Trodde att det skulle bli lite krångligt att dra honom samtidigt som jag skjutsade vagnen, men det funkade bra. En kall men skön liten promenix. På affären köpte vi lite godis och rosa tulpaner, helgen till ära! 

När vi kom hem var vi frusna och trötta. Elias klagade även på ont i magen... Vi vilade lite i soffan. Edwin var fortfarande på strålande humör och bara flinade, älskade lillprupp. Vid lunchtid kom min mamma hit. Hon passade Edwin medan jag gjorde lite lunch till oss. Körv och köttbullar! Elias åt bara litegranna, och skrämde oss med att han ville kräkas. Oh no... Men sedan sa han att han bara skojade, lilla skitungen! Fast trött som tusan var han, och klagade på att han frös. Bäddade ner honom i sängen och läste en saga, sedan var han i drömmarnas värld. 

Efter ett tag kom min pappa hit också, och Mattias hem från jobbet lite tidigare. Mamma diskade, Mattias betalde räkningarna och en övertrött Edwin lyckades somna en stund i min famn. Men som vanligt har han svårt att sova på dagarna. Vaknar lätt och blir sådär tröttgnällig... Men så länge han sover på nätterna så är vi glada! 

När Elias vaknade efter en lång tupplur kändes han varm. Mycket riktigt, tempen visade 38,5 och vi förstod då varför han klagat på lite magont och frossa! Lilla älsklingen... 

Vid 4-tiden smet jag iväg helt själv till affären. Tänk att det räknas till lyx nuförtiden, hihi. Helghandling! Kuckelimuck-medicin, nödvändigheter och lite roligt. Elias fick en actiongubbe och jag unnade mig ett stort doftljus. Oj vad gott det luktade! Vi var även lata och köpte fryst färdigmat... 

Edwin sov faktiskt en lite längre stund på eftermiddagen, så vi fick äta i lugn och ro. Sedan blev det chokladpuddig till efterrätt för storgrabbarna! 

Klockan tickade på och det blev kväll. Med alvedon i kroppen orkade Elias leka en hel del. Edwin ville också vara med. Han tittar med stora ögon på vad storebrorsan gör, hihi. Vi lekte med bilar, spelade gitarr och hade det mysigt hela familjen. Lite godis, vattenmelon och tv-tittande också. Härlig Fredagskväll. 

Sedan ville mamman duscha. Men jag vet inte om jag räknar den här gången som lyxig egentid? Edwin började bli trött och grinig, han var bara nöjd när han fick titta på mig när jag duschade. Så alla grabbarna trängde in sig i badrummet och jag fick duscha med publik. Men jag fick rent hår iallafall, haha. 

Elias alvedon började gå ur kroppen, och Edwin var som sagt väldigt trött och gnällig. Men det varade bara i några minuter... Barnen la sig i varsin soffa framför Fångarna på fortet. Storebror ville ha välling och lillebror låg och snuttade på sin mänskliga napp (yeah, that's me...) och vips så sov dom båda två. Hallelujah. Vuxentid med tända ljus, film och godisskålen! 

Nu hoppas vi på en bra natt, och att storebror får sova bort febern. Om vi är fit for fight imorgon ska vi hälsa på barnens farmor och farfar. Deras farmor har legat på sjukhus i över en vecka och varit riktigt dålig... Dubbelsidig lunginflamation, över 40 graders feber, en sänka på 200, blodförgiftning och så upptäckte dom diabetes. Hua! Nu är hon tack och lov hemma och mår hyffsat bra. Men hon saknar barnen som hon inte träffat på evigheter. Så vi hoppas att vi kommer iväg dit imorgon :)

Tack våra fina barn för en himla bra dag! 










Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0