hur tusan gör man?
Du får prova lägga honom i vagnen utan att gå. Låt honom somna själv i den. Ebba var jätte lättväckt när hon var bebis. Hon kunde bara sova i vagnen när den rulla eller i bilen. Eller UTE. Vi bodde i en lgh på öster så och vi hade en liten balkong som vagnen inte fick plats på. Så jag var jämt tvungen att gå ut å gå när hon skulle sova. Gick jag in så vaknade hon på en gång. Så försök få honom att somna själv. De kanske tar ett tag, men låt honom ligga själv. Lägg en hand på ryggen/magen så han känner att du är där. Skriker han bara så får du ta upp honom och sen prova igen när han lugnat ner sig. Man kan få hålla på så ett tag. Men tro mig, det kommer ge resultat. :) Nils fick sällan sova med oss i sängen just för att jag inte ville att de skulle bli som med Ebba. Henne kunde man få sitta med i tre timmar för att hon skulle somna. De skulle vaggas, duttas, gungas i famnen. Men fick inte sitta ner. Och somnade hon och man la ner henne så var de bara börja om igen. Väldigt frustrerande. När hon väl somnat för natten sov hon 1,5-2 timmar och sen vaknade hon igen. Tröttsamt. De slutade med att jag orkade inte hålla på. Hon fick sova med oss i våran säng för att vi andra också skulle få sova. Så ett hett tips, försök få honom att sova och somna själv. De lönar sig längre fram. Ju äldre dom blir ju mer medveten bör dom ju och desto svårare blir de att vänja av dom. Sen gör de inget om man sover tillsammans nån gång ibland eller att dom somnar i famnen. Men de bör inte hända allt för ofta om de inte är så att man vill trilla dit igen :) jag var jätte petig med att Nils inte fick somna i någon annans famn. Var de sovtid så skulle han ligga själv, huur mysigt de än är att ha dom i famnen. :) Men jag är gla idag att jag var så hård. För idag behöver man bara lägga honom och gå ut. På Ebba funkar de inte ens än. Men hon sover i sin säng iaf :)
Väärsta novellen! Sorry..
Jag tror dom kan slappna av och bli lugnare när dom har en fast plats liksom. Nu ska jag sova och det är här jag sover. Och så har man just en "rutin" som man utför varje gång man ska lägga dom. Släcker ner kanske, sjunger lite eller bara gosar en stund och sen lägger ner dom när dom fortf är vaken men sådär gosigt trött. :) även fast han är bebis så börjar han bli mer medveten om vad ni gör och vilka "knep" ni har. Dom är ju experter på sånt där även fast man inte tror de :p
Tack för tipset! Det ska jag prova. För som det är nu kan han bara somna om man vaggar honom i famnen eller rullar vagnen. Men somnar han när det "är mycket rörelse" så vaknar han ju när det blir lugnt och stillsamt igen... Så att låta honom somna själv i en vagn ute skulle kanske få honom att sova längre. Hoppas! På kvällarna ammar jag honom till sömns och han sover bredvid mig hela natten... Önskar jag kunde få honom att sova själv. Men både mor och son är nog inte riktigt redo. Älskar att ha honom bredvid mig, så mysigt och smidigt vid nattamningarna! Men samtidigt vet jag hur det blir... Elias fick sova med oss som bebis, och gör det oftast än idag. Faaaast som sagt, det är ju mysigt åh :) Men jag ska prova det där mer vagnen ute! Tror och hoppas det får honom att slappna av. Tackar dig om det funkar! Hihi :)
Jag veeeet, det är ju sååå mysigt! :) men bara för att han lär sig sova själv så betyder ju inte de att ni inte kan sova tillsammans ändå. Nils sov med oss igår natt när Ebbis sov hos moster :) Å sen när dom är sjuk får dom såklart också sova med oss :)
Men de kommer bli såå mycket enklare och skönare för dig :) tar emot att läsa, jag vet! Men man får prova sig fram vad som känns bäst för en själv. Jag var heller inte redo med Ebba. Men jag fick höra heeela tiden "Hon sover bättre om hon sover själv." "Ni kommer alltid få ha henne i sängen" "ni kommer få ett helvete när ni ska lära henne sova i sin säng". Nu blir de lite dubbelmoral här. Men helt ärligt, bara därför, nej inte bara därför, men dels de, så gick jag emot strömmen och lät henne sova med oss. Så jag kunde bevisa att vi sov BÄST med henne mellan oss. Vi slapp sitta med henne i tre timmar för att få henne somna för att En behöva börja mig igen. Hatar när folk tror att dom vet bäst själv om ens egna barn!!
Funkar de inte för er så är det så och då är de bara köra på de som får alla att sova på nätterna helt enkelt :)
Å Ebba använde mig som napp om kvällarna och nätterna. Hon vägrade ta nappen när hon skulle sova, de var bara mitt bröst som gällde. I 10 månader... Så de var väl lite de också som gjorde de svårare att få henne somna själv. Å super mammig :) å jag hade svårt att släppa henne :p
Men man lär sig till nästa barn.
När jag gav upp med Ebbas "somna-själv-i-sin-säng" tänkte jag. "Dom är bara bebis/små en liten stund, njuuut av tiden istället för att hålla på tjafsa och bråka med skrik och grin".
Å de blev genast bättre inombords. Fick kanske inte mycket egentid till övers för de var ju bara jag som dög. Men vad gjorde de? Idag saknar jag de nästan!
Ja men precis, man vet ju bäst själv om sina barn! Man får helt enkelt prova sig fram och se vad som passar bäst för hela familjen. Men i vårt fall vore det bra om iallafall 1 av barnen lärde sig att sova i egen säng, det blir sååå trångt. Haha! Men jag förstår att Elias inte vill... Han har ju bara en liten "skrubb" till rum nu, utan fönster! Så vi har inte hjärta att tjata på honom. Och vårt sovrum är så litet att bara våran säng får plats, annars hade han ju kunnat ha sin säng inne hos oss... Hoppas vi får något större boende snart, så kanske allt löser sig av sig själv! Edwin har också mig som napp, så det dröjer nog innan han sover själv. Men som du säger - man ska passa på att njuta av den här tiden. Snart är väl ungarna 18 och 15 och ber oss fara och flyga ;)
