Allt var fint med både mig och bebis. Alla värden var bra, till och med lite bättre än förra gången. SF-måttet var 32 cm. Hjärtslagen pickade på för fullt och låg på ca 146 slag. På vågen stog det 16 härliga kilon plus. 

Det var det enda som förbryllade min barnmorska, det där med vikten. "Redan 16 kilo? Vart sitter dom kilona?! Det är ingen en extrem siffra, men jag tycker du är så fin i kroppen och verkar inte ha samlat på dig så mycket vatten. Så den siffran gör mig fundersam... Äter du mycket socker?"

Ja visst slinker det ner lite onyttigt då och då. Men det är inte den enda anledningen till att vikten ökat så fort... Minns ni att jag gick på "diet" och tränade mycket precis innan jag blev gravid? Jag tappade nästan 10 kilo under den korta perioden. Så när jag blev gravid, slutade träna hårt och åt vanlig mat så började såklart vikten att öka igen. Så när jag skrev in mig hos barnmorskan hade jag ännu inte "kommit upp" till min normalvikt. Jag vägde ca 5-6 kilo mindre vid inskrivningen än vad jag brukar väga. Så det är nog därför vikten skenade iväg så mycket i början! Fast självklart kan jag tänka på vad jag äter också. Men det förklarar en hel del tyckte barnmorskan. 

Jag fick även svar på varför jag känt en stötande, ilande känsla nere i magen. Bebisen har lagt sig med huvudet neråt. Han/hon har inte fixerat sig ännu, huvudet är fortfarande ruckbart. Men snart lägger hen sig nog till rätta! Skönt att veta att allt är fint med lillen där inne. Om två veckor ska jag dit igen! 

Efter MVC-besöket blev det en sväng på Ica. Inte någon storhandling, vi ska vara borta i helgen, men det var ändå en hel del som saknades här hemma. 

Jag har haft svag huvudvärk hela dagen, det började stegras fram mot mitt på dagen. Snörade då på mig skorna och tänkte att lite friskluft skulle göra susen. En solskenspromenad på 40 minuer! Men huvudvärken var kvar...

Tog två alvedon och tappade upp ett varmt bad. Låg längen och försökte slappna av. Men hjälpte det? NEJ. Förbannade huvudvärk. Men jag ska inte klaga, det var länge sedan jag hade ont i huvudet så det var väl dags... 

Resten av dagen spenderades i soffan. Sov och provade ligga på spikkudden. Men inte försvann värken för det inte. Vilade mig igenom hela eftermiddagen... Mitt i vilan fick jag en fruktansvärd värk (?) på vänster sida av nedre magen. Det var en ilande, molande, stickande värk som varade i 1-2 minuter. Började hyperventilera och blev alldeles rädd. Försökte profylax-andas, och då blev det lite bättre. Sedan bara försvann det. Vad kan det ha varit? Kan det göra så ont när barnet håller på att fixera sig? För det gjorde verkligen ONT. Ja, efter den värken var jag ju tvungen att vila ännu mer. Så det enda vettiga jag gjorde var att hänga en tvätt och laga middag. 

När grabbarna kom hem åt vi pasta och en bacon/svamp-sås. "Maten god Sara"

sa lilla älsklingen. Han åt bra och berättade om dagen på dagis. Dom hade bakat bullar, han hade även sagt att han inte ville sova middag, så han hade sluppit. Men fröken sa med facit i hand att det nog var bäst för alla om han sov en stund varje dag, haha. Ett litet monster! 

Efter maten kom Tom hit. Han och Elias läste bok i soffan, lillpluppen slocknade ganska fort. Vi lät honom sova, han är ledig från dagis imorgon. Dessutom ska vi till Norrvägen och titta på hockey med Peter och Ebbe nu snart. Så lite vila skadar nog inte! 

Hoppas på en trevlig kväll med hockey, fika och lek på Norrvägen. Hoppas även att min huvudvärk ska släppa...