tankar kring vecka 34...

Imorgon säger vi hej till en ny graviditetsvecka! Nämligen vecka 34. Kan inte bestämma mig för om det känns "wow redan" eller "bara vecka 34"... Det går som sagt både fort och långsamt. 

Jag mår fortfarande väldigt bra. Lite ryggont har dock börjar smyga sig på. Men det är väl inte så konstigt. Jag bär ju en liten människa i magen! Som just nu är ca 44 cm lång och väger mellan 2 till 2,5 kilo. Så nog känns det tungt ibland... 

Sammamdragningarna har ökat en del. Flera gånger per dag blir magen stenhård och spänd samtidigt som det ömmar i nedre delen av magen. Kan inte säga att det gör ont direkt... Bebisen ligger med huvudet neråt, mer än så känner jag inte. (Känns det när barnet fixerar sig?) Har däremot känt att högersidan verkar vara en favorit. Ofta en fot, ett knä eller hela stjärten som putar ut där! Så fort jag eller Mattias buffar lite på magen får vi massor av sparkar eller rörelser som respons. Men så fort barnets farmor, farfar, mormor, morfar och andra personer ska lägga handen på magen så slutar vi minsann att sparkas. Lilla busunge! I veckan har storebror Elias fått känna på några sparkar också. Han fick bland annat en redigan spark i ryggen när vi satt i soffan och myste framför en film, hihi. 

Annars har jag inga nya krämpor att komma med. Däremot en massa nojiga tankar... BB-väskan? Vad ska med? Hur vet man att det är dags? Vart kommer jag befinna mig när vattnet går? Har vi Elias just då? Kan verkligen jag föda barn? Hur ont gör det? Smärtlindring? Kan jag vara en bra mamma? Tusen funderingar och tankar. Härom natten vaknade jag och var extremt ledsen. "Hur kunde jag tro att JAG skulle klara av att föda ett barn och sedan ta hand om det?! Vad har jag gett mig in på?" Som tur var kunde jag somna om och vakna med bättre tankar. 

Hur som helst så trivs jag med att vara gravid och bära runt på vår lilla bebis. Varenda rörelse och spark är uppskattad. Men nog längtar vi tills du är ute och vi får träffa dig, lilla vän! Din pappa kallar dig för hon medan din mamma kallar dig för han. Vi väntar med spänning tills vi ser vem som hade rätt, hihi. 

Älskade runda tjockismagen, undrar om jag får behålla dig på insidan i 49 dagar till som det är sagt eller om du tittar ut till oss tidigare/senare? <3

Allt kommer gå skitbra Sara! Jag tror, eller vet, att du kommer bli en toppenmamma! :)

Tack Petra!! :* Hör av dig om du och Lilo har "vägarna förbi" Forsa, så kan vi prata förlossning, bröllop och allt där emellan! Är så sugen på att se din nya frilla med :-)

Det är ju en hon ;) en liten tös!
Som säkert alla andra redan har sagt, så kommer du märka när det är på gång, när det är dags att åka in. :)
Å det kommer gå jätte bra! Du kommer ha massor med kunniga personer runt om dig och fråga hellre fler gånger. Å ingen fråga är för dum eller fel! :)
Du klarar det! :)

Du kommer bli världens bästa mamma till den lilla bäbisen! Det vet jag <3

Tack tjejer, vad ni är snälla! Får nog som sagt bara slappna av och lita på att DET KÄNNS när det är på gång :-) Puss på er!