inte bara rosa fluffmoln...

Att kunna bli mamma är helt underbart och det är helt klart det bästa som hänt mig. Men man svävar inte alltid på rosa fluffmoln där allt är frid och fröjd... Idag har jag haft en riktigt usel dag, som egentligen började redan inatt. Edwin var vaken mellan 01:30 och 05:00 ungefär. Han grinar eller skriker inte, han är mest bara pigg liksom. Vill äta lite då och då. Sedan ligger och vrider och vänder sig. 

När vi vaknade imorse var jag helt slut som människa. Typiskt att Mattias inte var hemma just den här dagen... Jag bar Edwin in till badrummet för att byta blöja, sedan bara brast det. Jag började skaka, kallsvettas, må illa och känna att benen nästan inte höll mig uppe. Hjälp! Kommer jag att svimma? Jag skyndade mig att bära Edwin till babynestet i soffan, så sjukt obehagligt att knappt ha ork att bära sitt eget barn. Sedan fick jag springa på toa och "kräkas" upp slem. Jag har inte kännt mig så svag på länge... Kroppen värkte av utmattning och hunger. Sömnbrist, dåligt med mat och amning är ingen bra kombination. 

Jag ringde min pappa som kom på en gång. Edwin somnade i hans famn och jag fick i mig mat. Sedan åkte vi upp till Norrvägen. Bästaste morfarn tog hand om Edwin medan jag däckade. Jag lyckades slumra till, men jag har ju extremt svårt att sova på dagarna, så det blev mest vila. Tror jag fick feber också. Jag frös så jag skakade och kroppen värkte. Och samtidigt kände jag mig som världens sämsta mamma. Det är ju jag som ska vara stark. Det är jag som ska ge Edwin mat, och vara hans trygghet. Men där låg jag i sängen och orkade knappt röra mig... Det är tur att jag har världens bästa föräldrar - bättre mormor och morfar kan inte Edwin ha! 

Vid 15-tiden orkade jag komma upp till soffan där mamma, pappa och lilleman var. Jag tog två alvedon, vatten och en banan. Sedan orkade jag amma Edwin och pussa på mitt älskade barn. Önskar att sömn var en värdslig sak som inte behövdes... 

Jag stannade kvar och tittade på hockey och blev bjuden på mat. Tack för allt! Sedan började jag att försöka intensiv-amma Edwin. Jag vill så gärna att amningen ska fungera, så jag ska försöka ge järnet. Försöka att inte ta till ersättningen. Det funkade rätt bra ikväll. Har har till och med tagit bröstet som han knappt äter på. Ska få igång mjölkproduktionen ordentligt på det bröstet också, försöka få honom att äta från båda. Det gjorde han som sagt bra ikväll. Inget kräks heller! 

Snart ska vi hoppa i säng här hemma. Mattias och Edwin myser i soffan och tittar på film. Själv har jag nyss tagit en skön och välbehövlig dusch med hårtvätt. Det är nog dags att amma Edwin snart, sedan hoppas vi på en bra natt. Eller iallafall någorlunda bra! 

Älskade fina barn... Mamma älskar dig, trots att hon ibland är världens svagaste. 


Kommentarer
Cärrowb

Det är tillåtet att vara svag ibland
Det betyder inte att man är en dålig mamma.
Edwin har världens bästa mamma, så det så!

2013-11-24 @ 00:49:06


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0