en otroligt mysig onsdag...

Vilken härlig dag! Bra väder, bra sällskap och bra påhitt.

Jag, mamma och mormor åkte som sagt till Ljusdal imorse. Först kikade vi i lite affärer. Köpte bla. presenter till pappa som fyller år på Fredag. Det blev även lite småsaker till mig själv. Bland annat en miniväska och kortleggings att växa i till sommaren.

Mitt på dagen mötte vi upp lillebror vid hans jobb. Sedan promenerade vi till ett lunchställe. Asiatisk buffé på en uteservering i strålande sol. Det lät inte helt fel va?! Gott var det verkligen.

Efter ytterligare lite shopping åkte vi sedan vidare till Järvsö. Dags för ett besök på Lill-baba "caffär" och utställning. Himla mysigt var det!

Vägen hem blev kringelkrokig, och självklart hade mormor en picknickkorg med sig så vi kunde stanna efter vägen och fika... Hon i ett nötskal.

När jag kom hem var jag totalt slut. Men har lyckats hålla mig vaken hela kvällen. Fastnade framför teven, tvättade, pratade med Mattias i telefon, direkt efter det ringde svärmor och vi pratade i en hel jäkla timme... Jag som inte tycker om att prata i telefon och hon som verkligen älskar det. "Nej, är det du som ringer..." brukar jag inleda våra samtal med, typ.

Nu har jag äntligen fått tyst på na, och ska försöka sova. Imorgon väntar en spännande dag...

Vi ska få se om det verkligen finns en bebis i min mage. Om den lever. Om den är frisk. Kanske är det mer än en? Ja, frågorna är många och jag är verkligen rädd att något ska vara fel... Jag hade velat ha Mattias med mig, och han hade självklart velat vara med. När vi bokade detta trodde vi att han jobbade på hemmaplan och kunde vara smita ifrån jobbet ett tag, men nu är han ju i Uppsala och jobbar. Himla tur att mamma vill följa. För jag vill verkligen ha någon bredvid mig att dela den glädjen (eller eventuella sorgen) med. Oh vad nervös jag är!

Kommer förmodligen att drömma drömmar som handlar om ultraljud :-)



Kommentarer
Petrahelena

Ååh vad kul! Jag kommer aldrig glömma när jag var på mitt första. Jag var livrädd att magen skulle vara tom. Men så fort hon satte den där grejen mot magen så såg man konturen av en liten Lilo.
Det kommer gå jättebra! Ska du fråga om man kan se kön? :)

2013-05-30 @ 06:21:48
URL: http://petrahelena.bloggplatsen.se
Sara

Åhh! Vilken underbar känsla!! Jag både längtas och våndas... Snart dags! Håller tummarna att det går bra. Nej det har vi bestämt att inte göra. Det blir förhoppningsvis en surprise i höst :-)

2013-05-30 @ 09:32:24


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0