Vilken otrolig upplevelse att få se sitt barn i magen för första gången!

Ja. Rutinultraljudet är nu gjort, men det blev bara ett "vanligt ultraljud" till slut. Vi trodde ju att jag var i vecka 16-19 (RUL brukar göras i 17-19 ungefär) men nu fick vi veta att jag bara är i vecka 15, snart 16. Så det var ju för tidigt att titta på barnets alla inre organ osv. Men det hon kunde se nu på alla mått medmera såg bra ut. Vi fick en ny tid för rutinultraljud i början av Juli månad.

För det första är jag så lättad över att magen inte var tom. På en gång fick vi se en liten krabat (med två armar och två ben!) som rörde sig för fullt där inne. Det syntes så tydligt på bilderna hur bebisen "vinkade" till oss (med handen vid huvudet) och rörde på sina små fingrar. På en av bilderna hon skrev ut syns även den lilla handen ovanför magen, med knutna fingrar och en liten tumme som är på väg mot munnen! Helt otroligt vad fascinerad man blir...

Bebisen låg på rygg med böjda ben och donade med sina små händer. Blir alldeles varm när jag tänker på att den där lilla fina bebisen finns inuti mig just nu. Att den rör sig och lever, utan att jag känner av det ett endaste dugg. Längtar efter sparkar och slag nu!

Tack till mamma som kunde dela detta med mig eftersom Mattias jobbar borta. Men i början av Juli kan han också vara med och se det lilla livet, som förhoppningsvis mår bra och växer!

Något kön vill vi inte veta för ens i November, det får bli livets största överraskning när bebisen tittar ut.

Jag trodde det skulle kännas mer verkligt efter att man fått sett lilla skatten i magen, men jag vet inte? Jag kan fortfarande inte förstå att familjen ska bli större och att den nya familjemedlemmen redan ligger i min mage och suger på tummen. Overkligt och fantastiskt :-)