ja det sätter sina spår...

Ikväll kom det hem en tokig kille från dagis. Alltså tokig som i förbannad, surig, skrikig osv... Ja, det sätter sina spår att gå en hel vecka på dagis när man inte är van!

Efter maten ville han ha glass. Då blev han superarg när vi hävde på strössel. Grin och skrik. När vi hade ätit upp ville han ha mer glass, vilket han inte fick. Grin och skrik. När han och Mattias lekte på hans rum och Mattias gick på toaletten blev han helgalen. Mer grin och skrik. Sen sparkade han på mig när jag förklarade att pappa måsta få kissa. Toppen av grinet och skriket kom vid blöjbytet... Han var alldeles galen! Sparkade, skrek, slogs, var alldeles röd i ansiktet och lyssnade inte på nån av oss. Vi var tvungna att samarbeta, jag och Mattias. En höll i honom och en bytte blöjan, haha.

Sen blev han dock lugn och glad när Bolibompa började. Så nu har han Fredagsmys med ostkrokar och saft. Men kvällen blir nog tidig, så trött och slut som han är... Goplupp! Inte lätt att vara liten!

Vi vuxna hänger i soffan resten av kvällen. Maten är uppäten (mmm), disken är undandiskad, ljusen är tänd, marschallerna likaså, och godiset väntar på oss i skåpet tills lilleman har somnat :-)



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0