KOMMENTARER

Namn: Carro - tvåbarnsmamma

"Ååh vad mysigt dom ser ut å ha! :)
Gud vad skönt de måste kännas att allting liksom "klickar" mellan allt å alla.. jag menar, de kan ju vara känsligt de där med bonusmamma osv...
Jag skulle iallafall tycka att de skulle kännas jätte konstigt om de tog slut mellan mig och Lars och så hittade han en ny som i sin tur ska liksom uppfostra mina barn med honom. För de blir ju så :)

Måste vara jätte härligt att de funkar så himla bra :D
Han verkar tycka om dig jätte mycket du är en jätte bra "bonusmamma"! :)"

2012-03-10 @ 19:55:08
Adress: http://norbergcaroline.blogg.se/


Det är väldigt många som frågar/har synpunkter på just detta. Så här kommer ett inlägg (från min syn på det hela) som man får läsa om man är intresserad och så klart kommentera eller fråga om :-)

Till att börja med kan jag säga att det inte alls varit en dans på rosor det här med "bonusmamma-rollen"... I början var det verkligen skit, och bara jobbigt.

Elias mamma har varit helt, heeelt otrolig i det hela! Tänk er själva att bli lämnad någon månad innan förlossning. Alla drömmar går i kras... Fyfan, det går inte ens att föreställa sig.

Ändå var hon stark nog att lämna ifrån sig Elias till oss när han var två månader. Han fick vara en natt hos mig och Mattias. Och så fick hon träffa mig. Tror inte många skulle klara av det hon gjorde. Alla i min familj och de flesta jag känner blev helt förstummade av hur starkt av henne det var.

Sen följde väl några månader med "ups and downs" kan man säga. Det blev mycket fel... Många känslor inblandade. Mycket prat från alla, mycket missuppfattningar oss emellan!

Men med tiden har nog alla pusselbitar sakta men säkert fallit på plats. Vi alla har nog insett hur läget är. Vi vet vad som är rätt och fel. Vi är två familjer. Och vi vill Elias bästa allihopa!

Som jag ser det hela nu så är vi två familjer som samarbetar mycket bättre nu. Mattias ringer rätt ofta till Elias mamma och frågar hur han har det osv. Några frågar om det stör mig - absolut inte! Jag vill ju också veta hur dom har det och om det händer något med Elias. Jag tycker att det är superbra att dom kan ha den kontakten efter allt!

Jag uppskattar även att kontakten mellan mig och Elias mamma är så pass bra som den kan bli. Även om jag vet att hon gör allt för Elias skull, så värmer det mig de gånger hon frågar mig om jag vill vara "barnvakt" åt Elias, och de gånger hon kommer in och pratar med mig när bara jag och Elias är hemma. Jag beundrar henne väldigt mycket, och jag ser mycket av mig själv i henne. En människa jag tycker mer och mer om för varje dag :-)

Och som svar på allt måste kännas skönt när det klickar: Ja det är skönt att det går lättare och lättare! Hela min familj och släkt älskar Elias. Mamma och pappa behandlar honom som ett "barnbarn". Och det känns så fint. Det kunde ju varit helt tvärtom...

Men som dom säger: "om du och Mattias får barn, så blir ju vårat "riktiga" barnbarn syskon med Elias. Och då vill vi inta göra/ha gjort skillnad på dem."

Och det känns otroligt viktigt. Om vi skulle få barn, så skulle det sista jag ville vara att det skulle bli skillnad på mitt barn och Elias. Tyvärr förekommer det i allt för många splittrade familjer...

Men det är otroligt skönt att vi är där vi är idag. Bara att kunna vara med på Elias födelsedag hemma hos hans mamma och hennes nya var stort. Att kunna vara bland Elias mormor, morfar, moster, gammelfarmor/mormor/morfar.

Men jag måste säga att vi varit duktiga alla fyra inblandade. Vi är ju ändå så pass unga, och allt hade kunnat gå galet snett...

Hoppas ingen tar illa upp av detta långa svamliga inlägg!