Jag får säga som min moster, "upp med hakorna" haha. Det känns lite bättre nu. Imorgon på kvällen ska jag till min fina vän, den enda som bor kvar i Forsa faktiskt. Helt sjukt vad alla far och flänger i landet?! En i Stockholm. En på Gotland. En i Sundsvall. En i Dalarna. Också vi två som är kvar här, 100 meter ifrån varandra, haha. Tänk när hela tjejgänget bodde som i en cirkel runt om i Forsa, det var tider det. Imorgon ska vi mysa, dricka té, planera och kolla på utbildningar till våren. Känns bra att ha en kär vän att dela det med, som förstår. Det kan bara bli bättre nu... Man behöver bara en liten puff i rätt riktning. Små saker, ord och händelser som betyder så mycket. Och som är början på något nytt. Det är nu man INTE ska deppa ihop :-)