Fredag. En jobbig Fredag. Från lycka igårkväll, till stor sorg med många tårar idag...

Jag har varit på min livs första begravning. Och det var bland det jobbigaste jag upplevt. Det var skönt att sitta bredvid alla i vårt "tjejgäng" och våra mammor. En person som funnits i ens liv hela tiden, är nu borta. En av mina närmaste vänners mamma. I hela mitt liv har vi bott grannar. I alla år har hon funnits där. Tomrummet känns enormt. Det var så himla jobbigt i kyrkan. Och att lägga rosen på kistan och ta farväk var det värsta. Men det var en fin stund. Prästen i forsa (hon är nog sveriges bästa präst!) pratade så fint om henne.

Vila i frid, Eva <3