Vissa dagar (ofta efter att jag hälsat på någon som bor hemskt fint) så blir jag nästan allergisk mot vår lägenhet.

Som i helgen då vi var hos Johanna. Jättefin lägenhet! Högt i tak. Träbalkar i taket. Ljust. Sneda väggar. Charmiga fönster. Och fin inredning. Också kommer man hem och låser upp dörren till en SKOKARTONG... Fyrkantiga rum. Platta tak och likadana väggar överallt. Och inte får man göra nånting åt det heller. Såga upp ett takfönster upp till grannens sovrum liksom.

Visst, det är skönt att bo i en marklägenhet med egna ingångar. Och man får ju så lov att leva efter sina tillgångar ;-)

Men jag blir så trött på att man inte kan göra om mer än att flytta grejer fram och tillbaka. Tavelramarna har jag haft liggandes i ett skåp länge, sen inspirerades jag av Johanna, som för övrigt också har ett slags älg/ren/hjorthorn på väggen! (Carro och Emilia skrattar nog nu...)

Jag får nog ta en tur till RK när det öppnar och se om något kan dämpa min längtan efter ett fint boende ;-)