oj vad mörkt det blir ...

Det känns som om jag tänder lamporna i fönstren tidigare och tidigare varje dag. Men det gör inget, för jag älskar ju höstmörker med lampor i fönstren och ljuuus!

Tack vare en stund på soffan under täcket och en ipren så orkade jag diska, vika tvätten och ha maten klar tills hjärtat kom hem. Passande nog åt vi soppa idag, fixade till ett gäng baguetter med ost och vitlök på också, mmm. Nu är det lite mys innan jag ska skjutsa honom till stan för en utekväll med grabbarna. Ja det passar väldigt bra, för jag är ändå inte direkt kul att vara med när jag är sjuk och ynklig ;-)

Jag funderar på att försöka rycka upp mig lite när jag kommer hem, slänga i en brunare nyans i håret kanske. Vi får se om jag orkar, annars så åker jag upp till mamma och pappa och myser ner mig i soffan tills Mattias ska ha hämtning i stan.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0