Klockan är strax efter sju, jag är fortfarande sjuk, och ännu värre - vaken. Mattias har en förmåga att väcka mig med pussar och kramar, för att sedan locka upp mig "och mysa med en kopp kaffe". Jäkla skitunge... Och jag lyckas ju aldrig stå emot. Jag längtar tills jag ska jobba förmiddag och tvinga upp honom när min klocka ringer! Åjo, då är det O4:OO som gäller. Men jag har svårt att se att det blir så ;-)

Men jag tänker faktiskt bädda ner mig i soffan ett bra tag nu. Slökolla lite på tv och slumra till då och då. Sen blir det dags att rycka upp sig med hårfärgning som inte blev av igår, och laga middag osv. Önskar att jag blir frisk snaaaart. Hatar det här.