Något måste ske, och det skulle helst ha skett... nyss. Att stå och stampa i samma takt, samma tankar, samma känslor och samma mönster hela tiden funkar inte. Inte för mig iallafall. Eftersom tiden går, måste man följa efter. Även om det hadlar om att göra något som känns jobbigt, fel, spännande, konstigt eller hur det nu kan kännas.

För tillfället känner jag mig otroligt utråkad. Och det finns tankar som snart kommer äta upp mig inifrån, känslor som trycker ner mig och saker jag varit med om som jag blir påmind om. Det är därför jag måste framåt. Sikta på nått. Dras med upp. Uppåt.

Vad vill jag? Vad mår jag bra av? Tänk om man visste allt, att man kunde lita på alla.