Jävlar vilken morgon! Klockan är strax efter nio och jag har redan hunnit med en skön promenix med Lars...son. Jag är på ett strålande humör. Ja precis som solen.

Jag lyssnar på Meat Loaf (av allt och alla) och är allmänt lycklig. Kan det vara för att jag åker ner till Stockholm imorgon? Kan det vara för att jag äntligen ska få väcka Marlene på nätterna igen? För att jag ska få stressa henne framför spegeln? Hitta hennes plånbok? Borsta bort hennes blonda hårstrån från mina kläder? Och för att vi äntligen ska få vara tillsammans och vara så sjuka som bara vi kan? Jaaaa visst!

Nu ska jag klä på mig och åka till stan med Lars...son. Jag älskar mitt nya namn till henne som jag kom på imorse klockan 07:29 på pricken. Sen så ska vi spela gitarr.