jag går och aktar mig för vintern och för gråten och den stora depressionen, jag har liksom gömt mig i ett halvår, under täcket, för att skydda mig mot ensamheten och tvivlet och mot tomheten efter explosionen - l.w 2001
kväll blir natt och tankarna för stora, det sjönk för djupt, nu har hon inget att förlora.
Kommentarer
Trackback
