Nu är jag totalt slutt. Bakis, skakis och jävlig. Sitter uppe hos mamma och pappa och inväntar en hockeykväll. Lugnt tänkte jag. Och så har pappa har köpt en dunk vin ...

Jag sitter och funderar vad jag kan skriva om gårdagen. Men jag hittar inte ett enda passande uttryck. Omtumlande? Sjukt? En på miljonen? Things like that händer ju bara inte. Men jag kan ju glädja mig åt att mina vänner skrattar gott åt mig. Tur man kan göra någon glad. Men... man kan ju undra vad han där uppe vill mig och mitt liv.

Nej, ett glas vin nu kanske? En dos av Petter och Di Leva? Jag tycker synd om mig.