Efter en kopp kaffe framför brasan är jag redo att möta dagen. Eller inte. Jag vill nog helst bara spola fram några dagar och komma igång med allt. För jag tror verkligen att hela mitt liv kommer att förändras med flytten. Så är förmodligen inte fallet, men jag låter mig själv hoppas ett tag till. Det är ju lite gulligt att jag tror det.

Jag ska försöka att inte tänka så mycket på dig och allt som hänt, men det är svårt att låta bli. Jag känner mig så jävla lycklig i jämförelse. Det kan inte vara lätt att leva i en enda stor lögn? Speciellt inte när jag sitter inne med en jävla massa info?

Men brb. Ett besök på ica, min fina pojkvän och mitt underbara liv väntar härnäst.