Idag är en dålig dag. Jag bubblar av känslor och gråten är nära. Jag känner mig ärligt talat nere på botten, nästan. Men jag får försöka stå ut och hoppas att någon slags klarhet (?) visar sig. Ingenting var som jag trodde och det känns som att det kan ta ett bra tag, om det ens går, att rätta till. Gör jag en för stor grej av det hela?