Och du log som om ingenting hade hänt

Äntligen helg, ja äntligen får man sova ut. Och vad passar inte bättre till helgen än att dra på sig en dunderförkylning? Så jäkla typiskt att jag ska bli sjuk igen, jag som nyss åt penicillin... Det har verkligen inte varit ett bra år på sjuksidan för min del, nej uscha. Urinvägsinfektion har jag lite titt som tätt också, så jag har då inte kännt mig speciellt hundra på länge. Ska sova som fan i helgen, bara mysa med min älskling. I need it now.

Jag funderar på hur vissa människor tänker ibland.
Är det svårt att ta en titt på sig själv som person och tänka igenom hur man själv beter sig eller har betett sig? Är det så jobbigt med vissa förändringar att man hellre bara skiter i allt än att ta det som erbjuds? Kan man verkligen må bra av att vara så trångsynt att man inte ens kan se möjligheter? Vissa saker förstår jag, men fan inte allt. Och visst, det är inte som det var förr nu längre.

Och nu ska jag säga en sak som är jävligt sann... Jag anpassade mig. Jag accepterade hur allt blev. Och jag fanns kvar där och fångade upp dig när du blev ensam och inte längre mådde bra.
Har du tänkt på det? Det har jag gjort.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0