Helt plötsligt känns allt bättre. Jag hatar att bära på saker själv, och det är så skönt att prata om saker. Om allt... Jag hoppas du vet att allt jag sa är sant, och du är det bästa stödet som finns. När man har legat nere på botten och inte sett någon utväg, när man gång på gång ramlat ner i skiten igen bara för att man är så naiv och sen aldrig trott att man skulle kunna bli kär igen... då är det sjukt underbart att bara få känna hur den känslan kommer tillbaka. Bara få känna hur det finns någon där som gör en glad genom att bara titta på en och le lite. Jag förstår inte att just du vill vara med mig, helt craze :)

Och dig skulle jag kunna knäcka dig så jävla hårt med endast ett ord, och jag skulle kunna rasa hela ditt "liv" på en minut. Det känns så skönt. Jag vet att jag har sagt det förut, men nu är det på riktgit. En enda mer gång, och jag tror att du är skapligt körd...