Jag blir så jävla less. Nu har jag haft ont i halsen i fyra dagar, och då är det inte det "vanliga" halsontet jag har. Det är något så sjukt ont, och jag som inte ens har nå halsmandlar! Feber har jag haft i två dagar fast de två sista dagarna har jag varit piggare. Men vad händer? Jag bara känner hur febern smygande kryper fram...
Ni vet smärtan i hela kroppen, benen som inte orkar bära, man fryser så man skakar och man vill fan bara sova. Och som grädde på fittmoset hostar jag fram huvudvärken.

Gud vad jag klagar och tycker synd om mig själv, men det är ett helvete att var sjuk när man måste måste måste vara i skolan. Den här veckan blir grymt jobbigt med muntligt prov i engelska b, svenskaredovisningen, historiaredosvisning, 5 minuters tal i engelska och två redovisningar i psykosocialt arbete. Tajming med sex redovisningar på en vecka när min hals snart växer igen. Kämpa, men sen blir det äntligen ledigt i ett tag.

Nu blir det sängen, saknar min baby redan också! Han får absolut inte bli sjuk(are) eftersom han ska operera sig på torsdag. Det lär ju betyda att jag inte ska vara i närheten av honom, och den tanken får mig ju absolut inte på bättre humör precis.