Hansen och jag har fan inte haft det lätt denna våren. Sitter här just nu med min fjärde urinvägsinfektion när jag kom att tänka på allt; här kommer en tråkigt lång sjukhistoria.

Det började väl med att Hansen fick penicillin mot öroninflamation, i samma veva fick jag penicillin mot en körtel i halsen. Vi var typ sjuk i 2-3 veckor. Efter det drog jag på mig urinvägsinfektion som jag också åt penicillin mot, och den penicillinen gör att man kan få svamp vilket jag också fick. Efter att Hansen blivit frisk skulle han operera benen och allt gick bra, tills efter någon vecka då han måsta in på akuten för någon blödning i benet. Av tabletterna han fick efter operationen fick han världens klåda, stackarn. Jag trodde att mina problem med puppan (haha) var över, men då lyckades jag dra på mig urinvägsinfektion nummer 2. När jag trodde det var över så kom urinvägsinfektion nummer 3 på dirren men jag vägrade äta penicillin denna gång. För någon vecka sen blev jag dunderförkyld igen och fick ligga i sängen, och såklart smittade jag Hansen. Nu har den stackarn även åkt på svinkoppor och jag sitter här med urinvägsinfektion nummer 4. Har laddat med citronvatten och tranbärsjuice nu.

Nu har jag säkert förträngt någon sjukdom också, men vi har alltså käkat penicillin två gåner var denna våren. Och inte en enda gång har vi varit 100 % friska, det känns sjukt jobbigt. Borde kanske ta och fundera på om vi typ äter för lite vitaminer eller nått sånt.
Men nu ska jag krypa ner brevid min älskade svinkoppa och försöka somna om ett tag.