Det finns ingen att behaga, inget att förklara, inget att försvara

Jag gav upp för längesen.

Det är så att jag skrattar åt mig själv nu.
Fy fan i helvete vad patetisk du är Sara.
Haha HA ahah HAahHA ha HahaHAHahA.

Okej, nu ska jag väl inte trycka ner mig själv.
Inte onödigt mycket. Men vart vill jag komma?
Palla att jag aldrig gör så som jag tänkte göra.

Eller så är det bara jag som förväntar mig mycket?
Lite överdrivet mycket alltså. Liksom bara kör på.
Jag är ju trots allt bara en människa. Faktiskt.
Det är nog inte så lätt som vissa tror, inklusive jag.

Men det är bara det att... åh... jag får nå fel på mig själv.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0