You read me

Det känns som att du kan läsa mig.
Jag hade bestämt mig. Jag hoppade högt.
Allt var verkligen bra då, igår, jag gick uppåt.
Sen kommer du in i bilden. Fel jävla tillfälle.
Bara för att jag hade hittat orken att fixa till allt.
Bara därför fäller du mig. Visste du hur jag kände?

Jag blir så ledsen.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0