Vår helg har varit bra må jag säga. Fredagen spenderades på hemmaplan med barnen. Elias och Edwin klättrade i snöhögar medan Elsa sov i vagnen. Själv skulle jag vara sjysst och skotta fram postlådan så postbilen kunde stanna där. Var riktigt nöjd och svettig när det var klart. Klappade mig själv på axeln och gick in.

Men helt plötsligt tittar jag ut genom fönstret och ser en mils lång kö av bilar på vägen, samt en postbil som kört fast vid vår postlåda. Alla bilar stannande och alla människor gick ut för att hjälpa till. Själv gömde jag mig bakom gardinen och skämdes. Man kanske inte ska skotta så långt så postbilen tror den har hur mycket plats som helst och halvt hamnar i diket... Skulle ju bara va snäll jag. Nu får vi väl säkert ingen post i framtiden. 

När kaoset vid postlådan var löst satte jag igång med lite fredagsbak. What the fuck, tänker ni... Jag som nästan avskyr att baka, oh dessutom är kass på att följa recept. Men lugn, det blev bara en kladdkaka. Det är på min nivå. Men för att spexa till det lite så slängde jag på popcorn och kokade ihop en kolasås. Det var ju ändå fredag liksom. Så jäkla sliskigt och gott. Vad tror ni om gräddtårta med ostkrokar nästangång?! 

Resten av fredagen innehöll det obligatoriska tacosmyset och soffhänget. Det är dumt att bryta vissa traditioner...

Under lördagen fortsatte snön att vräka ner. Barnen lekte ute och byggde en snökoja med pappsen. Elsa och jag donade på här inne. Tvättade, dammsög och bara myste. Var dock på lite halvtaskigt humör, så det mesta gjorde jag medan jag svor tyst för mig själv. Efter att jag satte in kopparspiralen har både pms-humöret och mensen förvärrats x10 ungefär. Så nu kan jag inte klandra barnen längre när dom kallar mig för Sara Satmara. Det är liksom jag. Ibland.

Men dagen blev bättre. Johanna och Ida kom hit och drack kaffe, lekte och pratade lite skit. Elias skulle följa med dom hem sen, en dag i förväg. En spänd kille som skulle få veta om han ska få en till lillasyster eller lillebror till sommaren. Och det kommer en liten lillayster! Elsa får alltså en tio månaders yngre kompis. Åh, vad vi längtas här hemma! 

Efter att vi vinkat hejdå till strömsbruksgänget åkte vi andra till gammelmormor och hälsade på. Semmelfika och lek satt fint. Skönt att lämna hemmet lite och sedan komma hem lagom till lördagsmyset... Det blev en god kycklingmiddag sedan vräkte vi i oss chips och choklad framför den nya Beckfilmen. 

Idag vaknade jag upp bredvid min lilla dotter som var såååå arg inatt. Hon skulle sova med mammas tutte i munnen och blev ilsken så fort jag försökte dra mig undan. Inte så att hon skrek, men hon liksom skällde på mig. Lite gulligt såhär i efterhand, men där vid 04-tiden var det inte så jäkla pluttinuttigt. 

Lite kaffe gjorde susen. Skrotade runt här hemma i myskläder och donade med lite av varje. Körde igång slowcookern, en god köttgryta som skulle få puttra hela dagen. Och såklart det viktigaste: bädda sängarna. Min dag blir helt förstörd om sängarna är obäddade. Ja, jag är så pass sjuk att det första jag gör dirket när jag kliver upp är att bädda sängarna uppe i grabbarnas rum. Sen efter kaffe och frukost måste jag bädda våran säng, när den har fått lufta ur sig lite. Kan allvarligt räkna de dagar då sängen stått obäddad på en hand. Tror det är min uppgift här i livet faktiskt, atta bädda sängar. Alla kan ju inte bli superhjältar liksom... 

På förmiddagen gick vi ut i kylan. Det blåste isvindar, men det var skönt att få rastas lite. Elsa sov i vagnen och jag klättrade i snöhögar med Edwin. Mattias fick äran att sopa av bilar och flytta på dom så vår kära traktorgranne kunde komma och trolla bort alla småhögar med snö här och där. Tjoho vad med plats det blev på gården nu! Och en till stor snöhög till barnen. Som belöning fick han en kopp kaffe. Tror vi är hans favoritgrannar faktiskt. Hehe... Men när vintern är slut har han nog gjort sig förtjänt av någon fin whiskeysort. Fast efter den här vargavintern borde alla snöskottare få en sjujäkla belöning! ❄️

Söndagen till ära hade vi bjudit hem mamma och pappa på middag. Älggryta. Och en ny slags kladdkaka till efterrätt. Med chokladbollssmet på. Alltså vilken fullträff. Två klassisker i ett liksom. Och maten gick hem den med. Slowcookern kommer nog bli en riktigt bra vän tror jag! 

Mamma och pappa stannade ett bra tag här och lekte och myste. Fick även en skott av en svärmorstunga och fina tuplaner. Mina första tulpaner för i år faktiskt. Jo, det är sant. Jag som typ brukar köpa en bukett så fort julaftonen är över... Men nu står dom iallafall där på köksbordet, sådär ljusa och våriga och bara retas eftersom det inte är vår förens om en evighet. Tur dom är fina, annars hade jag retats tillbaka och slängt ut dom i snön. Smaka på -19° ni skulle jag säga. 

Kvällen har varit lugn. Barnen var trötta och somnad ungefär samtidigt. Vad gör vi vuxna då? Slänger oss i soffan och äter upp allt onyttigt som finns kvar i skåpet. Hopplöst... Jag som försöker bli en bättre människa. Men just den biten är den största utmaningen. Att tänka på hälsan. Ska det vara så jävla svårt? Måste verkliga göra drastiska ändringar snart. Men på andra plan har jag lyckats bättre. Ett mål var att blir bättre på sopsortering, och det  är jag grym på nu om jag får säga det själv. Det underlättade rejält när jag fixade iordning för sorteringen på altanen. High five på den! En annan sak jag blivit duktig på att sortera tvätt bättre och inte överdosera sköljmedel. Förut var jag så lat att jag tvättade vitt med färger. Fy! Men nu är det ordning och reda på mig. Tänk vad fantastisk jag skulle bli om jag bara kunde få lite ordning på den sista pusselbiten med; hälsan. Ja, imorgon fortsätter jakten på den ultimata livsstilen. Vaaaaaart kan den vara egentligen?!