En jobbig dag som sagt... Pridefestival i Hudik och hundra miljoner fikagäster på Dackås. Två personal. Då kan ni tänka er! Trine i kassan och jag vid maten. Men vem diskar och fyller på kaffe/mjölk/vatten/whatever?! Ingen. Eller ja, det skulle jag också hinna. Egentligen. Phew, vilken dag... När klockan var 15:00 och vi stängde så hade vi kö ner till dörren, tre fulla diskställ och fullsatt på uteserveringen. Jaha, vart börjar man? Efter mycket slit och många liter svett så vart vi äntligen klara klockan 16:30. Skönt att låsa och åka hem!

Skyndade mig hem för att duscha av mig allt klibb och svett, sedan upp till Norrvägen där Edwin och Mattias var. Åh, älskade unge! 

Men vi hann bara pussas och kramas ett litet tag, sedan följde jag med mina föräldrar på äventyr! Lilleman åkte hem med pappasen för att göra natt. Mammans tur att vara utepå! 😜

Vi åkte till Långvind för att kolla på Accent som hade spelning. Min lillebror, Frida, Anna, Carina och Benny! Dom är så jäkla bra. Otroligt proffsiga! Det var till och med så bra att mamma lyckades övertala mig att ta en sväng-om. Roligt! Förutom att njuta av bra musik så blev det även fika i trevligt umgänge. En härlig sommarkväll... 👌

På vägen hem blev det en kvällsmiddag på Mcdonalds, gött serru. Och nu är jag hemma igen, trött enda in i själen. Ska krypa ner under täcket snart och längta till morgondagen då jag får vara med min kära son! Som jag saknar honom nu... Nästan så att jag vill väcka honom, men nja, väck inte den björn som sover! 😅