Jag kan fortfarande inte tro att det är sant, att vi väntar på en liten bebis... Jag ska bli mamma. Det känns inte som en "big deal" direkt? Antingen beror det på att jag fortfarande är lite chockad. Eller så beror det på att det känns som att jag ska bli mamma för andra gången. Min underbara bonusson har ju funnits i mitt liv sedan han föddes i princip, han är ju en del av mig känns det som. Så han kommer ju alltid att vara "första bebisen". Men det är jag så glad och tacksam över! Lillkillen som ska bli storebror...

 

Den här gravidetet var "inte planerad" om man kan säga så. Fast egentligen, hur planerar man och vet att man är redo för ett barn? Men vi "försökte" inte skaffa barn om jag säger så. Så gissa om jag blev fundersam när mensen aldrig kom?!

 

Nu när jag tänker efter så har jag haft alla möjliga symptom. Men eftersom vi inte försökte bli gravida så var det ju inget jag relaterade till då. Konditionen blev usel, jag var lite yr ibland, fruktansvärt trött, illamående vid få tillfällen och hade lite molande värk i magen. Jag mådde konstigt helt enkelt, men trodde att det berodde på kosten eller att jag började bli sjuk...

 

När mensen inte hade kommit så var jag ju tvungen att göra ett test, som visade starkt positivt. Snacka om chock! Tusen miljarder tankar började snurra i huvudet... Jag hade precis sagt upp mig från jobbet. Hade jag vetat att jag var gravid så hade jag aldrig gjort det. Jag hade precis planerat framtiden och sökt två utbildningar till hösten. Elias hade ju precis blivit storebror redan på mammans sidan. Ja, det var riktigt trångt uppe i huvudet. Men sedan kände jag att - äsch det löser sig.

 

Alla som vi berättat nyheten för har tagit det så himla bra. Det har varit gråt och skratt omvartannat. Vi har ett enormt stöd och det känns superbra! Dessutom är jag så otroligt lycklig över att alla mina släktingar/familj har behandlat Elias som "en i familjen". Ingen skillnad på honom och bebisen i magen! Alla älskar Elias och vill gärna få en dos av honom så ofta det går. Julaftnar och födelsedag är det fullt hus av alla som vill gratulera honom! Det gör mig så himla glad. Kommer ihåg förra julen... Elias fick ett trumset av min pappa. Han har spelat mycket trummor som ung och hade sagt att "när jag får barnbarn, då ska han/hon få ett trumset den första julen!" Och det var alltså Elias som blev det lyckliga "barnbarnet", bonus-barnbarnet. Fint!

 

Jag är väldigt tidigt i graviditeten ännu. Jag har inte gjort något ultraljud. Och vi är ganska osäkra på när jag hade min sista mens. Men min barnmorska har forskat lite och klämt lite på magen och säger att vi utgår ifrån att jag är i vecka 14 nu. Så dom "värsta veckorna" med symptom och missfallsrisk är över. Men man slutar nog aldrig oroa sig för att det ska hända något med bebisen. Jag kommer att vara rädd hela tiden tror jag.

 

I dagsläget mår jag prima! Lite växtvärk i magen och tuttarna, trötthet och en extrem känslighet i humöret bara. Jag var väldigt deppig och nere ett tag, men jag tror det börjar vända. Det är ju en väldig omställning i både kropp och knopp, så det vore konstigt att inte må annorlunda... Dessutom så hade jag precis kommit igång med träning och gått ner några kilon i vikt. Så det har varit riktigt jobbigt för mig nu när jag har tappat träningen och i princip gått upp allt jag lyckades gå ner... Men så är det. Ska försöka träna på crosstrainern och promenera så mycket som möjligt. Bara man lyssnar på kroppen så ska det nog gå bra!

 

Jag har vetat om graviditen i en månad nu ungefär. Så den där gången jag köpte bebiskläder (om ni minns?) hade jag inte en minsta aning om att jag var gravid. Men sedan jag fick reda på det så har jag inte kunnat köpa ett dugg. Det skulle kännas superkonstigt och tidigt och ja... jag vet inte. Men när jag inte visste nånting så gick det tydligen bra, haha.

 

Det kommer nog att handla en del om graviditeten i bloggen nu. Blev lite paff nyss när jag tittade på statistiken och såg att jag har mellan 30-50 läsare varje dag. WOW! Vilka är alla? Kul iallafall, och hoppas att ni vill följa med på resan med mig, familjen och bebisen i magen :-)