Idag låg jag och solade, såklart inte utan att tänka.
Och jag har kommit på en sak, en jävligt självklar sak.

Jag kan inte ha det såhär, jag kan inte må såhär illa.
Jag kan inte gå omkring och vara så naiv hela tiden.
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans.
Gjorde Melissa Horn alla texter från albumet till mig?
Det känns som så, alla jävla ord träffar precis rätt.
På samma sätt som det hugger till i mig när jag ser,
när jag ser hur lättlurad och dum jag var som ens trodde...

Jag har egentligen två alternativ.
1. Jag väntar på dig, och får vänta tills jag dör.
2. Jag kättrar upp från allt igen och tar mig vidare.

Man måste nog våga för att vara rättvis mot sig själv och alla andra.